Fler misstänkta ska identifieras med dna

helskärm

Biometriska underlag, som fingeravtryck och dna-prov, ska i större utsträckning samlas in från brottsmisstänkta.

Polisen ska också få använda släktforskningsdatabaser för att lösa vissa grova brott, enligt regeringen.

I en ny proposition föreslår regeringen att tröskeln sänks för när polisen får ta upp biometrisk data från personer som är misstänkta för brott.

I dag krävs att straffet för brottet väntas bli fängelse. Lagförslaget innebär att det ska räcka med att fängelse finns i straffskalan.

Det innebär att polisen får ta salivprov på en misstänkt som bara väntas få böter.

Det ska dock inte ske slentrianmässigt, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M). Han nämner till exempel brott mot knivlagen och ringa narkotikabrott.

– Det är brott som ofta kan vara inkörsport till grövre brottslighet och det kan vara kopplat till organiserad brottslighet.

Släktforskning

Propositionen föreslår också att polisen, vid viss allvarlig brottslighet, ska få jämföra ansiktsbilder och fingeravtryck av okända gärningsmän mot Migrationsverkets register över utlänningar. Det ska ge polisen ett större underlag för att hitta en misstänkt.

Regeringen vill också ge polisen rätt att använda sig av dna-baserad släktforskning vid mord och grova våldtäktsbrott.

Metoden provades i ett pilotprojekt för några år sedan för att lösa ett uppmärksammat dubbelmord i Linköping. Men Integritetsskyddsmyndigheten ansåg att förfarandet stred mot lagen och efter pilotprojektet blev det stopp.

I dag finns omkring 800 ouppklarade mord som hanteras av polisens kalla fall-grupp. Gunnar Strömmer hoppas att flera av de brotten kan klaras upp.

Regeringen har samtidigt inte släppt tanken om att låta polisen få göra jämförelser med passregistret. Men en dom ifrån Europadomstolen gör att vissa rättsliga aspekter måste redas ut, enligt regeringen.

– När det väl har retts ut är det vår avsikt att gå tillbaka till det förslaget och se om det är möjligt att också gå fram med det, säger Strömmer.

”Avgörande verktyg”

Ytterligare ett lagförslag rör hemlig dataavläsning (HDA). Det hemliga tvångsmedlet infördes 2020 men gjordes tidsbegränsat i fem år eftersom metoden innebär en så pass stor integritetskränkning.

Nu vill regeringen att lagen görs permanent, och även utvidgas något.

Polisen ska få använda HDA i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Konkret genom att till exempel slå på en mobiltelefons eller dators kamera för att helt enkelt kunna se vem som begår brott från enheten.