Svensk EU-avgift kan öka med 10 miljarder

helskärm

Den svenska EU-avgiften ökar med 10 miljarder per år i det bud som lagts fram inför EU-toppmötet.

– Det krävs ändringar, säger statsminister Stefan Löfven (S) om förslagen till långtidsbudget och återhämtningsfond som omspänner flera tusen miljarder euro.

Bataljen i Bryssel kan avgöra hela unionens närmaste framtid. Motsättningarna är stora.

För Sverige är rabatt på medlemsavgiften, att hålla nere storleken på långtidsbudgeten och att se till att återhämtningsfonden minskas och i huvudsak består av lån viktigast.

Riksdagen och Löfven vill också att EU-stöd ska villkoras med att medlemslandet lever upp till EU:s grundläggande principer. Vid statsministerns samråd med EU-nämnden tryckte en majoritet av partierna hårt på att det verkligen blir så.

– Det går inte att vika på, sade Löfven.

Statsministern har med sig ett krav från riksdagen om att medlemsavgiften inte ska öka som andel av Sveriges bruttonationalinkomst, men eftersom EU-budgeten växer liksom Sveriges BNI kan ökningen i kronor bli stor ändå.

Räcker inte

– Förslaget håller tillbaka den svenska avgiften, men det räcker inte. Därför pratar vi om att vi behöver mer rabatter, det är det vi siktar in oss på, säger Löfven.

Enligt Löfven ökar den svenska avgiften till EU med knappt tio miljarder kronor i det som nu ligger på bordet. Det motsvarar en ökning på 23 procent räknat i kronor. Då är den föreslagna rabatten på drygt 8 miljarder per år avräknad.

Med början på fredagen får statsminister Stefan Löfven (S) och hans kollegor träffa varandra på riktigt igen, för första gången sedan slutet av februari.

Mycket i potten

I potten ligger både långtidsbudgeten för de närmaste sju åren och hela det enorma coronastöd som EU-kommissionen föreslagit för att få ekonomin på fötter igen efter pandemin.

– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, säger statsministern som väntar sig ett långt möte.

"Det är dags nu. En uppgörelse är nödvändig. Vi måste hitta fungerande lösningar och nå en överenskommelse, för våra medborgares bästa", skriver EU:s permanente rådsordförande Charles Michel i sin inbjudan till mötet.

Michel lade fram ett kompromissbud i förra veckan, med aningen mindre budget än vad som tidigare föreslagits.

Sannolikt blir nu ytterligare kompromissförslag framlagda under fredagen. I så fall väntas ledarna få natten mot lördagen på sig att låta sina underlydande bedöma innehållet innan det verkliga förhandlandet kan komma igång.

Löfven i Paris

In i det sista gör de olika länderna försök att påverka varandra. Löfven gjorde visit hos Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris på vägen till Bryssel. Enligt ett skriftligt uttalande från Löfven var det ett bra samtal.

"Det är fortfarande långt kvar tills vi kan nå en överenskommelse i EU. Vi vill båda se en stark koppling mellan budgeten och respekten för rättsstatens principer och att klimatinsatser ska stå i fokus för investeringar." säger Löfven

Sverige tillhör EU:s "frugala fyra" tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna. De fyra vill ha en försiktig budget och manar till lån snarare än bidrag till de coronadrabbade länderna. I EU-nämnden lovade statsministern att de fyra, som enligt honom har en mycket stark sammanhållning, ska driva på för mer rabatter, mindre budget och att återhämtningsfonden ska handla om lån, inte bara bidrag.

Frankrike är på näst intill helt motsatt sida och är en av de drivande bakom rejäla bidrag till de värst drabbade.

Pengarna i fonden ska EU-kommissionen låna upp och EU-länderna gemensamt betala av under lång tid. Enligt Stefan Löfven motsvarar Sveriges del av upplåningen 190 miljarder kronor.