Det här är Hongkongkrisen

Tiotusentals Hongkongbor demonstrerar sedan flera dagar mot den kinesiska regimen och deras vilja att kontrollera valen som ska äga rum år 2017. Protesterna kallas för Paraplyrevolutionen.

Här förklarar vi konfliktens bakgrund i några enkla punkter!

1997 lämnades Hongkong över från kolonialmakten Storbritannien till Kina. Den kinesiska regimen lovade att Hongkong skulle fortsätta att med sitt eget system och inte inlemmas helt i diktaturen. Man lovade också fullständigt demokratiska val år 2017.

Hongkong är på många sätt annorlunda än övriga Kina. Det är ett mer öppet land med en större ekonomi. Hongkong har press- och yttrandefrihet, det är tillåtet för Hongkongbor att skaffa fler än ett barn, demonstrationer är tillåtna och internet där är inte spärrat för sociala medier, exempelvis Twitter och Facebook, vilket det är i övriga Kina.

2017 skulle det första helt demokratiska valet genomföras i Hongkong. Men kinesiska regimen har talat om att de vill fortsätta att välja ut de kandidater som Hongkongborna kan rösta på.

Många Hongkongbor började demonstrera i slutet på september. Under förra helgen ledde protesterna till våldsamma sammanstötningar med polisen.

Reaktionen på polisvåldet blev att fler och fler, många tusentals människor, tog sig ut på gatorna i Hongkongs finansdistrikt som sedan dess har ockuperats av det som kommit att kallas för Paraplyrevolutionen.

Under veckan har demonstrationerna varit lugna, men minnen från massakern på Himmelska fridens torg lever i Hongkong, där en minnesceremoni hålls varje år.

Vid midnatt mellan torsdag och fredag, lokal tid, hade demonstranterna satt ett ultimatum för Hongkongs högste ledare: Avgå, annars ockuperar vi regeringsbyggnader. Men strax innan fristen löpte ut svarade han att det i stället för avgång blir möten mellan regeringsrepresentanter och demonstrationsledarna.