Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Världen måste ta emot fler flyktingar - annars sprids kriget

Suruc i Turkiet vid Syriens gräns. Människor flyr undan IS till en kulle nära Turkiets gräns.

I Sverige känns det överväldigande att vi på ett år ska ta emot 100 000 flyktingar.

Kanske inte så konstigt att Syriens grannländer som redan tagit emot miljoner börjar stänga sina gränser.

Om inte övriga världen är beredd att göra mer blir följden ökat lidande för den syriska civilbefolkningen och förmodligen fler döda.

Libanon är inte större än Skåne. Landet har tagit emot 1,1 miljon syriska flyktingar. Turkiet har tagit emot en miljon. Jordanien 650 000.

Det är i det ljuset man ska se den kraftiga nedgången av antalet flyktingar från inbördeskriget i Syrien som släpps in.

Bara i september och oktober tog Turkiet emot 190 000 flyktingar. Det är fler än länder utanför regionen gått med på att ta sedan kriget startade för snart fyra år sedan.

Bortsett från själva kriget i sig är det där problemet ligger. Världen är inte beredd att ta sin del av ansvaret för den värsta flyktingsituationen sedan andra världskriget.

USA har hittills i år bara tagit emot 166 flyktingar från Syrien. Frankrike har gått med på att ta hand om 500. Många länder tar nästan inte emot några alls.

Det innebär att flyktingarna som kommer till grannländerna blir kvar där. Ofta i stora tältläger som förvandlas till primitiva, permanenta städer.

Inte ens beredda ta notan

Som Zaatari-lägret i Jordanien som jag besökte för drygt ett år sedan. Då hade UNHCR som driver lägret så lite pengar att de bara kunde dela ut en madrass per två flyktingar. Chefen klagade över uteblivna donationer.

Omvärlden är inte ens beredd att ta notan, än mindre flyktingarna. Flyktingarna tar av resurserna i länder med redan hårt ansträngda ekonomier. Därmed hotas även den politiska stabiliteten i grannländerna.

Länder som Jordanien, Libanon och Turkiet har helt enkelt tröttnat på att bära hela bördan av kriget. Deras nya restriktiva hållning är ett budskap till omvärlden att visa solidaritet och ta ett ökat ansvar. En rädsla för att deras egna regeringar ska falla om inte flyktingströmmen kommer under kontroll.

Värst drabbas flyktingarna som tvingas stanna kvar i krigsområden med brist på mat, små möjligheter till skolgång för barnen och den ökade risk det innebär att bli dödad av bomber eller krypskyttar. 200 000 har redan dödats.

Vi behöver inte skämmas

Sverige är ett av få länder som inte behöver skämmas. Av de syrier som lyckas ta sig till Europa tar vi emot en stor del och i motsats till majoriteten av EU-länderna får flyktingarna permanent uppehållstillstånd och kan starta en ny framtid.

Det är pinsamt för EU att man inte lyckas enas om en gemensam migrationspolitik som fördelar flyktingarna över alla 28 medlemländer på ett något så när rättvist sätt.

Givetvis kan man vända på resonemanget och ställa frågan varför vi ska ta något ansvar överhuvudtaget. Europa har inte varit med och startat inbördeskriget i Syrien.

Problemet är att vi blir påverkade vare sig vi vill eller inte. När krig utbryter så flyr människor för att få säkerhet. Det kan inga gränser i världen ändra på. Genom att ta emot krigsflyktingar minskar vi trycket på grannländerna och risken för att kriget sprider sig i regionen. Enda sättet att få stopp på flyktingströmmen är att få slut på kriget.

Islamiska statens framgångar visar vad som kan hända om vi bara vänder ryggen till en allvarlig konflikt i vår närhet.