30 000 utan betyg – en samhällskatastrof
Publicerad 2011-12-22
Varje år lämnar 30 000 elever skolan utan fullständiga gymnasiebetyg.
För samhället kostar det på sikt 150 miljarder kronor per årskull, visar UR:s skolgranskning.
Och för unga som Victoria Zettergren-Schotte, 17, blir det svårt att få jobb.
Utbildningsradions tv-serie Världens bästa skitskola utnämner i sin granskningsserie avhoppandet från skolan till "skolans största misslyckande", i den sista delen som sänds i kväll.
"Lärarna brydde sig om duktiga"
Med i programmet finns Victoria Zettegren-Schotte. För Aftonbladet beskriver hon hur hon lider av koncentrationssvårigheter och att de allvarliga problemen började i sjunde klass i Gubbängen utanför Stockholm, samtidigt som hon hade det jobbigt hemma, med sjukdom i familjen.
– Skolan jag gick i var väldigt stökig. Jag började strula och ville bara umgås med mina vänner. Och när man hamnat efter mycket så kändes det inte som någon idé. Lärarna brydde sig bara om dem som var duktiga.
Efter två veckor på gymnasiets individuella program hoppade Victoria av.
– Det var jätteskönt i några månader. Men sedan insåg jag att det inte är något liv. Nu har jag svårt att få jobb och önskar jag inte var där jag är nu, med alla år som jag förlorat.
Kämpade för dottern
Victorias mamma Annica Zettergren kämpade i många år för att få stöd till sin dotter, och för att få till en utredning om ADHD, eftersom Victoria hade sådana problem med koncentrationen, men det gjordes aldrig.
– Det är inte lätt med tonåringar som struntar i allt. Men skolan måste kunna visa allvaret i om man hoppar av. Nu faller så många undan. Det här samhället är inget samhälle, det är ett särhälle där alla måste klara sig själva, säger Annica Zettergren till Aftonbladet.
Victoria drömmer i dag om att bli barnmorska.
– Min plan är att plugga upp grundskolebetygen, läsa vuxengymnasium och sedan gå sjuksköterskeutbildning. Jag siktar på att kunna volontärjobba i andra länder. Det är många år jag förlorat, men nu har jag mål i alla fall.
Skolinspektionen kritisk
Elever som hoppar av skolan har ofta haft problem sedan länge i skolan, visar UR:s granskning. Skolinspektionen konstaterar att vissa skolor inte sätter in tillräckliga insatser för att hjälpa dessa barn.
– Vi har mött skolor som jobbar väldigt bra med "dropouts", som försöker locka tillbaka eleverna hela tiden och se vad det är för problem. Hur ser det ut kunskapsmässigt, vad behöver du extra hjälp med för att kunna orka fortsätta, men vi ser också skolor som faktiskt bara släpper, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen till UR.
Casting för jobb
För unga utan gymnasieutbildning blir svårigheterna enorma på arbetsmarknaden, och Arbetsförmedlingen oroar sig över utvecklingen.
Den arbetsmarknad som är vigd för dem utan utbildning präglas av stenhård konkurrens, och i allt större grad "Idol"-liknande uttagningar där en jury ordnar "casting" där outbildade unga ska försöka slåss för ett jobb.
Dessutom är all typ av ohälsa tätt kopplat till utbildningsnivå.
– Det kan handla om sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, skador, olyckor, värk, begränsad rörelseförmåga, dåliga matvanor, fysisk inaktivitet, rökning, bruk av narkotika och spelberoende, säger Jenny Thelander, utredare på Folkhälsoinstitutet, i programmet.
Kostar 150 miljarder
Samhällets kostnader i stort för den misslyckade utbildningen är dessutom skyhöga.
– Flyttar man upp det här på samhällsnivå handlar det ungefär om 150 miljarder kronor per årskull i långsiktiga samhällskostnader, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson till UR.
Världens bästa skitskola sänds i kväll klockan 20 i SVT 2.