Ungas syn på cannabis utmaning för vården

helskärm

Ungdomar är de mest sårbara för cannabis verkningar. Men långt ifrån alla är mottagliga för den beroendebehandling som erbjuds, visar en ny undersökning.

Den "gröna revolutionen" – där fler länder under senare år ställt om till avkriminalisering eller legalisering av cannabis – har inte nått Sverige. Bortsett från ett fåtal politiker, som blivit hårt kritiserade efter att ha försökt lyfta frågan, står sig den syn på cannabis som grundlades under slutet av 70-talet när visionen om det narkotikafria samhället antogs. Och för att rådande politik ska kunna upprätthållas blir ungdomar centrala, hävdar Josefin Månsson, doktor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

– I Sverige vill vi inte att ungdomar, framför allt, ska influeras av det som händer internationellt. Vi måste skydda vår svenska modell mot hotet om liberalisering från utlandet.

När Josefin Månsson intervjuade ungdomar i behandling för cannabismissbruk sade sig vissa vara tacksamma för stödet. Hos andra fanns dock attityden att cannabis är ofarligt, en naturlig del av en kultur. Samma personer sade att de skulle återuppta bruket efter behandlingens slut.

– De visar ett tydligt motstånd mot behandlingen eller bilden av cannabis som förmedlas där.

Saknar motivation

Månssons slutsats bekräftas även av Juan Figueroa Sepulveda, barnpsykiater vid Maria ungdom, som hävdar att de flesta ungdomar som ställs inför behandling saknar motivation att sluta bruka.

– De har inte upplevt de sidokonsekvenser som missbrukare har. De som missbrukar i rekreationssyfte ser inte den lömska utvecklingen.

TT: Om ni misslyckas med att möta den gruppen, bör de erbjudas annat stöd?

– Det här är en samhällsfråga. Forskningen måste utvecklas mycket mer så att vi ser hur vi kan hjälpa ungdomarna, säger han.

Josefin Månsson påpekar att vården kan tjäna på ett mera jämlikt samtal med patienterna.

– Det kanske skulle vara bra för praktiken att ha möjlighet att nyansera sitt förhållningssätt och lyssna på ungdomarnas berättelser lite mer förutsättningslöst.

Skrämma till avhållsamhet

Taktiken att skrämma unga till avhållsamhet, som tidigare praktiserats i skolan, har forskning dömt ut som ineffektiv och i vissa fall som kontraproduktiv. I dag har inkörsportsteorin accepterats som felaktig men dagens vårdpraktik sänder fortfarande ekon från gamla dagar.

Haschavvänjningsprogrammet (HAP) – en manual från 1988 för behandlingsterapeuter, som fortfarande används och förespråkas av bland andra Socialstyrelsen – framhåller att "behandlaren behöver vara påläst kring cannabis egenskaper och effekter och kunna förmedla detta så att klienten, som många gånger tagit reda på mycket fakta, uppfattar behandlaren som trovärdig". Men HAP förmedlar enligt Amir Englund, doktor i psykofarmakologi vid Kings college i Storbritannien, både fel och tveksamheter. Bland annat att en viss typ av cannabis genom sina starka lukter "ger ett lösningsmedelsrus" och "vållar liknande skador som vid sniffning".

– Cannabis innehåller inte lösningsmedel, säger Amir Englund och tillägger att HAP inte är evidensbaserat.

– Det har heller inte utvärderats att programmet skulle vara effektivt.