"Folklig flod" vill mota Macron i grind

Tiotusentals människor har demonstrerat i Paris och andra franska städer i ännu en månghövdad protest mot president Emmanuel Macrons förändringsplaner.

Macron har dock inga planer på att lägga om sin politiska kurs, försäkrar han.

Demonstrationerna, som initiativtagarna kallar för en "folklig flod", genomförs på initiativ av ett 60-tal fackförbund, politiska partier och andra organisationer på vänsterkanten, rapporterar Le Monde. I fokus för demonstranternas vrede står Macrons reformplaner, som delar den franska opinionen.

Parispolisen räknade på lördagen till cirka 21 000 deltagare i huvudstaden, medan vänsterfacket CGT uppgav att 80 000 personer demonstrerade i Paris och 250 000 över hela landet, uppger nyhetsbyrån AFP.

Nedskärningar och avskedanden

På presidentens dagordning står bland annat nedskärningar och avskedanden i den offentliga sektorn, förändringar av universitetsväsendet och försämringar av de förmåner som anställda i det statliga järnvägsbolaget SNCF har åtnjutit.

– Macron vill förändra den franska samhällsmodellen med sina omfattande försäkringssystem och annat. Det berör naturligtvis väldigt många människor ur många yrkeskategorier. Alla har sina skäl att reagera, säger Carina Gunnarson, docent vid Uppsala universitet och Frankrikekännare.

I Paris gick marschen från Gare de l'Est till Place de la Bastille under eftermiddagen, och i Marseille ledde vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon en manifestation. I Paris greps enligt polisen ett 30-tal personer innan demonstrationen inletts, misstänkta för olika förseelser.

"Tydlig agenda"

Macron tycks dock ta protesterna med ro och lovar att inte låta sig påverkas av demonstranternas stridsrop.

– Han blev ju vald på en väldigt tydlig politisk agenda, att förändra samhällssystemet. Det var inget han hymlade med under kampanjen. Dessutom har han ju egen majoritet i parlamentet, så han har de politiska verktyg som krävs för att kunna driva igenom sina reformer, säger Gunnarson.

Flera tidigare franska presidenter och regeringar har fått rulla tillbaka sina förändringsplaner efter folkliga och fackliga protester. Macron har dock bättre förutsättningar att lyckas, tror många bedömare.

– Man kan lätt få intrycket att motståndet är större än vad det faktiskt är, eftersom facken är väldigt synliga och kan mobilisera många. Frågan är hur många de egentligen representerar, säger Gunnarson.