Orättvisa betyg i gymnasiet

Det finns stora skillnader mellan hur olika gymnasielärare sätter betyg, vilket är ett rättssäkerhetsproblem. Det konstaterar Skolverket som analyserat betyg från 469 gymnasieklasser.

helskärm

Rapporten, som Dagens Nyheter tagit del av, redovisar hur eleverna i olika gymnasieskolor i landet betygsatts i förhållande till resultaten från de nationella proven. Vilket betyg eleven får i förhållande till provresultatet beror mer på vilken lärare elev har har än vilken skola han eller hon gått i, även om skolskillnaderna också spelar en viktig roll.

Stor spridning

Högst betyg i förhållande till proven får elever vid naturvetenskapliga program. Kvinnliga elever får betydligt oftare högre betyg i förhållande till provresultat än manliga. Elevens modersmål har däremot ingen betydelse i sammanhanget.

Spridningen är stor mellan skolor och klasser. I vissa klasser får nio av tio elever höjt betyg i förhållande till proven i exempelvis matematik. I en annan får var femte elev betyget sänkt och i ett tredje finns ingen skillnad alls mellan betyg och provresultat.

Lärarna olika

Verket förklarar skillnaderna med att olika lärare tolkar mål och betygskriterier olika, att vissa lärare är mer benägna att ge efter för olika påtryckningar, och att alla lärare inte följer kursplanen.

– Det här visar vad vi har sagt under lång tid. Kunskap om betygssättning och bedömning är en färskvara och lärarna behöver kontinuerlig kompetensutveckling. Det ger en gemensam grund för en likvärdighet i betygssättningen. Framtidens lärare ser ut att få en bra grund i den kommande nya lärarutbildningen, och det välkomnar vi, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.

2007 fann Skolverket liknande skillnader i grundskolan och trots olika åtgärder kvarstår de.