Senaten gav tummen upp för Obamas sjukförsäkring

Senaten röstade om slutgiltigt förslag

Sjukvårdsreformen i USA vann en stor seger i dag.

Senaten röstade ja till att debattera ett slutgiltigt förslag om försäkringen som ska täcka 31 miljoner oförsäkrade.

Trots demokraternas övertag hotar republikanerna med "heligt krig" för att stoppa förslaget.

helskärm

I kväll röstade senaten om de är redo att börja debattera ett slutgiltigt förslag om sjukvårdsförsäkringen. Det är egentligen en procedurfråga, men direkt avgörande för om reformen kommer att antas eller inte.

Länge återstod bara en röst i kongressens mäktiga senat för att president Barack Obama ska kunna få igenom sin stora inrikespolitiska hjärtefråga. Men till slut meddelade senator Blanche Lincoln att hon röstar "ja".

Demokraterna behövde 60 av senatens 100 röster för att stoppa så kallad filibustring från republikanernas sida. Det innebär att senatorer vägrar lämna talarstolen tills tidsfristen för lagförslaget går ut.

Skatt på plastikoperationer

Både Vita huset och senatens majoritetsledare Harry Reid har spelat högt för att få till stånd den reform som enligt de demokratiska senatorernas förslag kostar svindlande 848 miljarder dollar – drygt 5 800 miljarder kronor – den närmaste tioårsperioden.

Reids förslag, som är på 2 047 sidor, ligger därmed under Obamas övre tak på 900 miljarder dollar. Reformen ska bland annat bekostas genom förändringar av den nuvarande sjukförsäkringen Medicare, nya skatter och avgifter samt genom en femprocentig skatt på skönhetsoperationer.

Efter månader av propåer, förtalskampanjer, politiskt spel och intensiva förhandlingar är omröstningen natten till söndagen ett första steg mot den omvälvande reform som dussinet tidigare presidenter gått bet på.

Konservativa sydstater

Demokraternas grupp – där två politiskt oberoende senatorer ingår – har exakt 60 mandat i senaten. Sent på lördagen återstod bara Blanche Lincoln från den konservativa sydstaten Arkansas som osäker.

Mary Landrieu från Louisiana, som tidigare varit tveksam, var näst sist att rösta ja för att inleda ett förfarande i senaten.

– Att inte göra någonting är inte ett alternativ för mig, sa Landrieu efter att ha lämnat sitt besked.

Den frispråkige senatorn Orrin Hatch från Utah har sagt att "det kommer att bli ett heligt krig" vid debatten i senaten som beräknas börja den 30 november och pågå i tre veckor.

Nära mål

Senatorn Judd Gregg sade på lördagen att ett lagförslag som klarar av en första omröstning nästan alltid blir till lag.

– Det här är en viktigt omröstning, den är på riktigt och nu handlar det om mer än att bara debattera förslaget, sade Gregg till tv-kanalen MSNBC.

Men omfattande sjukvårdsreformer har tidigare fallit på mållinjen. President Bill Clintons reform 1993 nagelfors och ratades av senaten och demokraternas dåvarande majoritetsledaren George Mitchell uttryckte då sin hårda dom: "Den är död".