”Folk i stan borde inte uttala sig om vargen”

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-01-04

Lars i Möklinta: Vissa vågar inte släppa ut sina barn

Lars Skoog med sina barn Johan och Sofia.

Sverige har delats i två läger: För eller mot vargjakten.

För ett par månader sedan förlorade Lars Skoog hunden Zorro till en varg.

– Vissa vågar fortfarande inte släppa ut sina barn här, säger han.

För två månader sen satte vargskräcken klorna i byn Möklinta.

Vargen hade dödat en hund och följt efter en man.

Barnen hölls inne och fick inte gå själva till skolan.

"Det är en obehaglig känsla"

Nu har vargen attackerat två hundar till och dödat en av dem.

Och ytterligare en varg har visat sig i trakterna.

Lars Skoog förlorade sin hund Zorro i höstas.

Hans barn som bor nära skolan åker fortfarande skolbuss för att slippa cykla själv.

– Det är en obehaglig känsla och det är något man går och tänker på.

– En del släpper fortfarande inte ut sina barn, om de bor i skogen. Andra låter inte barnen vänta ensamma på bussen, säger han.

Tror det kommer finnas fler vargar - trots jakten

Lars Skoog är irriterad på diskussionerna om vargjakten.

– Man mår illa när man tittar i tidningarna. Folk tycker så synd om vargarna och man ska ha minst 2 000 innan vi får jaga.

– Det har blivit så uppschasat. Vissa tror att vargen ska försvinna nu. Men det föds ju minst dubbelt så många vargar varje år som man har jagat nu. De kommer säkert vara 300 nästa år.

Han menar att folk som inte drabbas av vargen borde uttala sig överhuvudtaget.

– De som bor i storstäder och inte har problem borde inte uttala sig. De som bor enskilt och långt ute i skogen vill inte ha varg. Det är inte förrän man blir drabbad som man får en hatisk känsla till vargen. Men de kan ju själv tänka sig hur det är att bli av med en hund eller katt. Det är ju en familjemedlem.

"Livskvaliteten har försvunnit"

Själv jagar Lars Skoog gärna och hunden Zorro förlorade han just vid en jakt.

– Som jägare kan man inte släppa sin hund, då vet man inte om man får den levande tillbaka. Man kan aldrig var säker nuförtiden.

Och det gäller inte bara jägare utan alla som vill låta hunden springa lös för att rasta sig.

– Livskvaliteten för oss som sysslar med jakt har ju försvunnit. Hälften av oss kanske har slutat jaga med sina hundarna nu. Folk har gjort det i flera hundra år.

I början av december köpte familjen Skoog en ny hund – Skott.

Lars Skoog hoppas att han ska kunna jaga med honom nästa höst när jaktsäsongen startar igen. Men inte om vargen finns kvar.

– Då får man helt enkelt ha honom i koppel. Det är något man får leva med. Jag hoppas att vargen blir överkörd så att det blir lugnt.

ANNONS