Obama har lagt in slutspurten

Peter Kadhammar

LAS VEGAS–HILLIARD–SPRINGFIELD. Med bara några dagar kvar till valet har president Obama lagt in slutspurten.

Efter sin hyllade insats i samband med orkanen Sandy har han fått tillbaka självförtroendet och reser med nya krafter kors och tvärs över landet för att träffa väljare.

Aftonbladets Peter Kadhammar och Urban Andersson gick ombord på det specialchartrade journalistplanet och följde i Obamas fotspår under slutstriden i kampen om Vita huset.

Dagen efter det att Barack Obama stod på en liten smal ö i Atlanten där allt var dränkt av saltvatten – husen, gårdarna, bilarna – ja, där själva luften var mättad av orkanregnets syre – befann han sig i öknen tre tidszoner västerut.

Hade inte gjort misstag

Han klev upp på en scen i Las Vegas, och det var som om katastrofen på östkusten hade gett honom ny inspiration. Kanske var det berömmet från New Jerseys republikanske guvernör Chris Christie som hade gett honom energi, kanske hade presidenten fått nytt självförtroende efter att ha övervakat räddningsarbetet efter superstormen Sandy. Han hade inte gjort några misstag.

Kanske är Barack Obama helt enkelt den sortens politiker som slåss bäst när han riskerar att förlora.

Han småjoggade upp på scenen med armarna böjda över bröstet, som han brukar, och han ställde sig i talarstolen och ropade:

– Hello Nevada!

Han var här förra veckan, och innan dess ytterligare åtta gånger. Bara i år. Nevada är en av svingstaterna, en av de stater kampen står om, och att han kunde uttrycka glädje över att stå på en soldränkt sportarena, och se ut att mena det, visade vilken professionell politiker han är.

Ett viljeprov

Att vinna ett val, och särskilt att vinna ett val i USA, är inte bara en fråga om karisma, idéer, politik, organisation och kampanjpengar. Det är också ett uthållighetsprov och viljeprov.

Dagen innan befann sig Obama i Atlantic City, den orkandrabbade spelstaden på östkusten. Han flög tillbaka till Washington. Morgonen därefter lyfte Air Force One mot Green Bay i Wisconsin i norra USA. Där höll han ett tal. Efter 70 minuter på marken fortsatte planet mot Las Vegas i sydvästra USA.

En lång konvoj förde honom på motorvägen parallellt med nöjesgatan The Strip, och genom fönstret kunde han se reklam för striptease, kasinon och konserter med Elton John och Rod Stewart.

Det var inte de nöjeslystna turisterna Obama vände sig till, det var inte de stenrika spelarna vars privata jetplan stod uppradade på samma flygplats som Air Force One, inte långt från en kopia av den egyptiska sfinxen.

Vände sig till invånarna

Om Obama såg åt höger när han stod i talarstolen kunde han se småvillor vid sidan av stadion, villor knappt större än enkla svenska sommarstugor, och med flagnande färg på fasaderna.

Det var invånarna i dem han vände sig till. Han sa att de på toppen alltid klarar sig. De behöver inte ytterligare en företrädare i Washington.

– Det är kockarna på hotellen här i Las Vegas, det är städarna som behöver en företrädare i Washington. Det är bilarbetarna som med stolthet går till jobbet och bygger en fin bil – de behöver en företrädare! Barnen i de fattiga hemmen i storstädernas innerstäder – de behöver en företrädare!

Han påminde om Olof Palme när Palme talade om arbetarna i byggfutten. Men Obama var så mycket kraftfullare, och publiken vrålade sitt gillande högre än någon svensk publik skulle göra.

Efter en timme och fyrtio minuter lämnade Obama Las Vegas och fortsatte till Denver, Colorado. Därifrån gick en bilkonvoj till Boulder där han talade på universitetet.

Få har väckt sådana känslor

Ny resa med planet: Fem över ett på natten landade han i Columbus, Ohio.

När han i går morse kom till en plåtlada i Hilliard nordväst om Ohio var magin från valrörelsen 2008 återuppväckt. I plåtladan brukar det vara lantbruksuppvisningar – kor och tjurar, förklarade Dave Bernstein, 62, pensionerad restaurangägare som röstar på Obama "därför att han bryr sig om folket".

Golvet var täckt av sand och på scenen stod ett par höbalar. Stämningen i ladan var tät, och det berodde inte på det dis av damm som publiken trampade upp.

Ingen politiker i modern tid har skapat sådana förhoppningar som Barack Obama, få politiker har väckt sådana känslor. En kvinnlig präst ledde en bön innan Obama kom ut på scenen. Hon sa:

– Gud är med dig, herr president.

Hon sa det tre gånger, och det lät inte löjligt eller patetiskt.

Sådana känslor väcker Barack Obama.

När han klockan 10.48 steg upp på scenen möttes han av ett otroligt jubel. Det verkade överraska Obama, för han är ju ingen utmanare, inget oprövat kort, han är den sittande presidenten som lyckats med en del, misslyckats med annat och under fyra år gått från att vara ett ungt hopp till gråhårig makthavare.

”Jag satsar på er”

När vrålet lagt sig kunde han berätta att ny statistik visade att 171 000 nya arbetstillfällen skapades i oktober.

Ännu ett vrål från publiken. Obama kunde också ha berättat att arbetslösheten samtidigt steg från 7,8 till 7,9 procent eftersom antalet arbetssökande ökade. Men det gjorde han inte, för han är inget helgon utan politiker.

Han höll samma tal som i Las Vegas, samma tal han med små variationer kommer att hålla fram till valdagen.

– Er röst, det amerikanska folkets röst, har för länge tystats av lobbyister och särintressen. De räknar med att ni är så trötta på käbblet i Washington att ni inte röstar. De satsar på cynismen. Men jag – jag satsar på er!

Två timmar och sex minuter senare gick Obama in i idrottshallen på Springfield High School, en timme väster om Hilliard. Färden hade gått längs en motorväg som stängdes av när presidenten passerade. Vid varje korsning stod polisbilar, på varje viadukt stod poliser och Obama satt i en limousine med tre polisbilar framför och 18 bilar bakom.

Uppmande tidig röstning

Publiken i Springfield hade börjat samlas sex timmar tidigare. När Obama kom ut, skyddad av sex stenansikten från Secret Service, steg jublet högre än det hade gjort i Hilliard.

Under talet var det ibland svårt att höra vad han sa. Han lutade sig fram mot mikrofonerna och skrek:

– Det är kockarna, det är städarna här i Springfield som behöver en företrädare i Washington! Det är bilarbetarna...

Snett bakom scenen stod David Axelrod, mannen som organiserade Obamas valkampanj 2008 och som organiserar årets. Han är mannen som återskapade det gammaldags kampanjarbetet: knacka dörr, telefonsamtal, massmöten – allt det som politiska tänkare trodde var oviktigt i tv- och internetåldern.

Obama avslutade talet som han brukade, med att uppmana publiken att rösta tidigt och sedan försöka få vänner, släktingar och grannar till valurnorna.

Han steg ner från podiet och gick fram till de som hängde på kravallstaketen. Han tryckte händer och kramade äldre damer men där fanns inga spädbarn att lyfta upp och kyssa som i Las Vegas. Han gick sakta och försökte nå så många händer som möjligt, och även det är ett kraft- och uthållighetsprov, att trycka hundratals händer varje dag.

Onsdag morgon vet vi om Barack Obama höll distansen ut.