”Moderaterna sist att inse Mandelas vikt”

Britt Peruzzi

Statsvetare om M:s relation till den sydafrikanska kampen

"En värld är i djup sorg", twittrade Carl Bildt i natt.

Men Moderaternas solidaritet med Mandelas kamp har vacklat.

– Som parti var de senast att inse Mandelas vikt, säger Anders Sannerstedt, statsvetare vid Lunds universitet.

När Sverige 1979 införde handelssanktioner mot Sydafrika hade Nelson Mandela redan suttit fängslad i 17 år.

Sex år senare, i augusti 1985, hamnade dåvarande moderatledaren Ulf Adelsohn i blåsväder. Under ett besök i en svensk gruva som hade konkurrens från Sydafrika sa han:

"Om vi bojkottar varor från Sydafrika blir ju dom stackars negrerna där nere arbetslösa."

Under en frågestund med gymnasister någon vecka senare försökte Carl Bildt förklara varför partivännens citat inte var rasistiskt:

"Man kan ju också säga att en svensk är en svensk och en jude är en jude".

”Sent uppvaknande”

Senare förtydligade Bildt vad han menat:

"Det finns judar som är svenskar liksom negrer som är svenskar och de har gett värdefulla bidrag till det svenska samhället."

– Att det varit ett sent uppvaknande från Moderaternas sida är ganska klart, säger statsvetaren Anders Sannerstedt som minns uppståndelsen.

– Det var inte något av Adelsohns bättre uttalanden. Men det fanns andra också som uttryckte sig märkligt, bland annat en centerpartist som åkte till Sydafrika, kom hem och sa att de svarta hade det så bra, så. Den personen fick sedan gå.

Borde ändrat ståndpunkt

Enligt statsvetaren borde Moderaterna om inte tidigare så vid Mandelas frisläppande 1990 ha ändrat ståndpunkt.

– Och jag tror nog att den allmänna ändrades. När Mandelas politiska gärning började på allvar i samband med förhandlingarna med den vita regimen och de Klerk. När demokratiseringsprocessen började bli framgångsrik borde det ha stått klart för alla initierade vart det var på väg. Och Carl Bildt måste räknas till en sådan, säger Anders Sannerstedt.

Tre år senare, i september 1993, senare skrev dåvarande statsminister Carl Bildt och handels- och utrikesminister Ulf Dinkelspiel sin proposition om att lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika skulle upphävas.

”Blev kallad kommunist”

Men vissa partimedlemmars kluvna inställning till den sydafrikanska kampen höll i sig ännu längre.

Efter Mandelas dödsbud i går kväll skrev den moderata riksdagsledamoten Maria Abrahamson på sin blogg:

"Som sagt, när jag under mitten av 1990-talet anställdes som jurist på M-kansliet i riksdagen och vid ett tillfälle avslöjade att min idol var Mandela, blev jag kallad för kommunist av de gamla moderaterna. Det var andra tider då."

Ulf Adelsohn säger i en kommentar till Aftonbladet att han undrar vem som kan ha sagt så till Abrahamsson. Om uppståndelsen kring det egna citatet -85 säger han:

– Jag gick ju emot min egen partilinje om bojkott av sydafrikanska varor redan -67. Det blev bara löjligt att man 18 år senare kallade mig rasist och använde  det i en valrörelse. Det hade inte ett spår med min uppfattning att göra.

”Partier brukar inte ångra sig”

Enligt statsvetaren Anders Sannerstedt är ånger från politiska partier sällsynt.

– Enskilda personer kan ibland göra en pudel, men partier brukar inte ångra sig, det är bara en företeelse i Japan där det är klädsam att ångra sig. I stället kommenterar man ändrade ståndspunkter som "felbedömningar".

Ulf Adelsohn motsätter sig Sannerstedts åsikt om att M vaknade sent.

– Den statsvetaren är säkert socialdemokrat, säger Adelsohn.