Extremtorkan: "Blir konkurs till sist"

Krisen för det svenska lantbruket i spåren av extremtorkan kan komma att kosta mångmiljardbelopp. Politiska krispaket förbereds både i regeringen och inom oppositionen.

Bland lantbrukare börjar paniken bli påtaglig.

– Man har tidigare tänkt att det löser sig, men snart löser det sig inte längre, säger lantbrukaren Erica Eriksson.

Snart är det dags att skörda för Erica Eriksson som driver Kromsta lantbruk utanför Enköping tillsammans med sin man och hans föräldrar. Men torkan gör att det ser magert ut på åkern.

– Det som vi känner mest panik över just nu är foder till djuren, att vi inte har så att vi klarar resten av året och sedan är det spannmålsskörden som är halv mot i vanliga fall, säger hon.

Vill slippa nödslakt

Familjen hoppas att de ska slippa slakta djur, men vet inte hur det kommer att bli.

– Vi hoppas att vi ska kunna lösa det här på något vis, men vi vet inte säkert än, säger Erica Eriksson som vill att lantbrukarna ska få stödpengar från regeringen.

– Annars blir det konkurs till sist, för många gårdar.

Även LRF:s förbundsordförande Palle Borgström anser att det är kris i svenskt lantbruk. Enligt honom kommer totalkostnaden för lantbrukarna att uppgå till tio miljarder kronor i förlorade intäkter på uteblivna skördar och extra kostnader för att köpa foder och att slakta djur på grund av torkan.

– Om lantbrukarna ska klara sig så måste samhället agera nu med ett krispaket, säger han.

Presenterar eget krispaket

Även Moderaterna vill ha ett krispaket för lantbrukarna och idag presenterade partiet ett eget.

– Det är en permanent kris nu för många av Sveriges jordbrukare, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

Han vill bland annat se att staten påskyndar utbetalningar av redan beviljade EU-medel och tidigarelägger utbetalningar av EU-medel för 2018. Dessutom föreslår Kristersson anstånd med momsinbetalningar, för att ge bönder likviditetsstöd i krisen.

Ovanpå detta ser han ett behov av rent finansiellt stöd till den krisdrabbade branschen. En modell är att öka återbetalningen av dieselskatten till jordbrukare och förbättra den med en krona per liter. Detta vill M-ledaren se retroaktivt för 2018 och permanent från 2019.

Samtidigt kallade Kristina Yngwe (C) landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) till riksdagens nästa miljö- och jordbruksutskott i augusti, eftersom utskottet vill ha information direkt från regeringen.

För långsamt

Regeringen förbereder också ett krispaket till lantbruket och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht skriver i en kommentar till TT att han välkomnar alla initiativ från oppositionen.

"Lantbrukarna är hårt drabbade av torkan. Många är oroliga för sina djur och för sin framtid. Här har vi alla politiker ett ansvar att stötta lantbruket och svensk livsmedelsproduktion", skriver han.

Men det har varit lite för långsamt agerande från regeringens sida i frågan, tycker Ulf Kristersson. Han efterlyser konkreta förslag och är dessutom kritisk till regeringens planer på att höja dieselskatten.

– Genom att höja den skatten kommer man försvaga lönsamheten i hårt pressade lantbruk. För lantbrukare är det här en riktigt stor fråga. Det konsumeras mycket diesel, både i traktorer och i anläggningar, säger Ulf Kristersson.

Garanterar engagemang

Palle Borgström säger att han tycker att Moderaternas förslag om återbetalning av dieselskatten är bra, men att mycket av det partiet föreslår är sådant som LRF redan jobbar på tillsammans med Jordbruksverket och näringsdepartementet.

– Men det är bra att även partier i opposition engagerar sig i krispaketet och torkan. Det garanterar att det kommer att finnas engagemang även efter valet, säger han.