Polisregion kraftsamlar i motvind
Publicerad 2017-01-24
I snart ett år har Polisen region Mitt kraftsamlat för att klara upp fler nätbaserade sexualbrott mot barn.
Och arbetet ger resultat.
Men nu oroar man sig för att EU:s datalagringsdom sätter käppar i hjulen.
Christian Andersson vadar i kassar och lådor fyllda med elektronik. Inne i beslagsrummet ligger 21 högar med datorer, mobiltelefoner, usb-stickor och andra prylar som lagrar data.
– Det här är material som ännu inte är undersökt och som vi jobbar med. Varje hög är ett ärende som rör sexbrott mot barn på internet, säger han.
Christian Andersson är en av fyra IT-forensiker på Polisens region Mitt som jobbar med nätbaserade sexualbrott mot barn. Regionen omfattar Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län.
Hans chef heter Carin Götblad och var tidigare länspolismästare i Stockholm. Hon blev regionpolischef 2015 och har sedan dess skapat en för Sverige unik organisation med fokus på nätbaserade sexbrott mot barn.
– Jag blev häpen av hur många övergrepp mot barn som inte syns. När jag först kom till Uppsala hade vi precis haft en dom mot en pappa som förgripit sig på mycket små barn och som hade beställt direktsända våldtäkter från Filippinerna. Det blev startskottet, säger Carin Götblad.
”Ligger i framkant”
Hon möter oss i sitt arbetsrum, ett hörnkontor med panoramafönster och utsikt mot domkyrkan. ”Region Mitt ligger i framkant”, förklarar hon och berättar om det regionen kallar ”modellen i Region Mitt”.
Under 2015 rekryterades 15 personer till en specialistgrupp med fokus på utredning av IT-baserade sexualbrott mot barn i polisregion Mitt. Först på plats var chefen Andreas Pallinder, som satt samman gruppen med tio specialistutredare och fyra IT-forensiker.
– De här ärendena har tidigare inte blivit särskilt högt prioriterade. Det har att göra med straffskalan, men också att det har varit för tidskrävande. Men genom att samla flera olika kompetenser kan utredningarna gå betydligt snabbare, säger Andreas Pallinder.
Personalen rekryterades både internt och externt. Utöver kärngruppen är även två åklagare tätt knutna till gruppen. Målet är att man ska kunna arbeta offensivt och förebyggande, samtidigt som tid ska ges för identifieringsarbete. Att hitta barnen är högsta prioritet.
Gjorde 62 tillslag
Gruppen har funnits i snart ett år och nu börjar resultat synas. Under 2016 gjorde man 62 tillslag, en ökning från 20 år 2015. Och antal beslagspunkter, det vill säga beslagtagna digitala enheter, ökade från 115 till 967.
– Varje enhet måste säkerhetskopieras innan vi kan börja arbeta med den. Vi jobbar aldrig mot originalet eftersom att vi inte ska kunna påverka beslaget. Bara kopieringen kan ta upp till en dag, säger Christian Andersson.
Några våningar ner i polishuset har specialistgruppen fått en egen korridor. IT-forensikerna sitter tillsammans och går systematiskt igenom pryl för pryl. Allt innehåll mappas upp i ett program. När hårddisken är färdigsorterad skickas den vidare till en granskare, som bedömer hur grovt materialet är.
– Vår arbetsuppgift är att ta fram bevismaterial som kan leda till åtal. Än så länge har vi hittat någon form av åtalsunderlag i varje ärende vi tittat på. De vanligaste sakerna vi hittar är bilder, filmer och chattloggar, säger Christian Andersson.
Viktigt med IP-nummer
Barnpornografibrott är i dag i brottsbalken ett brott mot allmän ordning och inte ett sexualbrott. Det innebär ofta att anmälningarna blir svåra att prioritera upp jämte brott mot person. Att justitieminister Morgan Johansson efter SvD och Aftonbladets granskning öppnat för en lagändring välkomnas på regionerna. Men nu hotar ett beslut från EU-domstolen att ytterligare försvåra utredningsarbetet.
Svenska internetleverantörer har fram tills 1 januari i år varit tvingade att lagra all information om sina kunder i sex månader, utifall att myndigheterna vill begära ut information. Det här ansåg EU-domstolen var integritetskränkande och stred mot grundläggande mänskliga rättigheter. Nu behöver internetleverantörerna inte lagra eller lämna ut några uppgifter.
Domen är fortsättningen på ett stort gräl mellan internetoperatörerna och lagstiftarna. Och så länge ingen viker sig skadar det Polisens utredningsarbete, och fler barn kommer att komma till skada, säger Carin Götblad.
– Ungefär 50 procent av ärendena vi utreder börjar med ett IP-nummer. Det är synnerligen oroande om vi inte kan spåra dem.