Liten oro trots bränder allt närmare Sydney

Än är närmaste brandhärd en mil bort, men ljudet från appen i Sydneybon Susanne Marshalls telefon vittnar om att lågorna kommer allt närmare. Katastrofläget som bränderna orsakat har lett till en hätsk politisk debatt om människors påverkan på klimatet.

– Men om en vecka är det förmodligen ingen som kommer att prata om det här, säger hon till TT.

Bilderna på bolmande rök och utbrända svarta fält dominerar nyheterna på australisk tv just nu. Sommaren har snart anlänt och med det en brandsäsong som i år fått en dramatisk start. Terrängbränder, så kallade bushfires, är vanliga i Australien, men skillnaden den här gången är att även utkanterna av storstäder som Sydney hotas. Ett katastrofläge är utlyst i storstadsområdet, det första sedan en ny varningsskala infördes för tio år sedan.

– Det var ganska glest på kontoret i dag. Många som bor i närheten av grönområdena vill jobba hemifrån för att kunna hålla koll på situationen, säger Susanne Marshall.

"Enda jag ser är träd"

Hon bor i Sydneyförorten Lane Cove, nära nationalparken med samma namn. När bränderna började härja infann sig ingen oro eller rädsla, säger hon. Först när hon nåddes av nyheten om bränderna i Turramurra, som ligger drygt en mil norr Lane Cove, kom hon till någon sorts krisinsikt.

– Jag vet hur det ser ut där uppe och det är precis som här, med parker och grönområden mitt i bostadsområdet. Och när jag tittar ut från min balkong är träd det enda jag ser.

Ytterligare en bit norrut, i förorten Roseville, bor Karl Froh.

– Jag har varit här i tolv år och aldrig varit med om en sådan här katastrofvarning, nödläge utlyst i hela delstaten, säger han.

Storstäder förskonade

I mindre orter har redan någon skola slukats av lågorna, och i New South Wales är över 500 skolor stängda som en försiktighetsåtgärd. Karl Frohs sons förskola har stängt, och de väntar på besked om dotterns skola.

Brandkatastrofen har blottat den klyfta som finns mellan stad och landsbygd, enligt Susanne Marshall. Invånare i storstäder som Sydney eller Melbourne är ofta förskonade från brandsäsongens infernon. I år är det annorlunda. Torkan och de restriktioner kring bevattning som följt i dess fotspår har ytterligare påmint om hur klimatförändringarna kan slå mot hela det australiska samhället.

– En brandman sade i tv att det här handlar om climate change (klimatförändringar), punkt slut. Jag tror att ju fler experter som får medialt utrymme desto fler kommer att acceptera att det (klimatförändringen) inte är påhittat, säger Susanne Marshall.

Regnet dröjer

I medier har det Gröna partiet tagit tillfället i akt och påpekat hur det är australierna själva som bidragit till brandkatastrofen. Anklagelserna mot regeringen, som bland annat kallats för mordbrännare, har dock hittills viftats bort som ett sätt att plocka politiska poänger.

I Turramurra verkar det som om branden är någorlunda under kontroll. Men den app som Susanne Marshall laddat ned på sin telefon varnar ständigt för nya bränder. I väderprognosen verkar det inte finnas någon hjälp att hämta – inte förrän på söndag väntas regn i Sydneyområdet.

"Börjar förbereda mig"

Oavsett hur långvariga bränderna blir tror hon inte att de kommer att stanna länge i Sydneybornas medvetande. Stortstadslivet innebär till viss del att vara avskärmad, säger hon och nämner hur hon själv under värmeböljor förflyttat sig mellan svala rum med luftkonditionering.

– Man blir väl blasé på något sätt. Jag tror att många människor bara rycker på axlarna, ger upp och tycker att det är någon annan som ska lösa klimatet. Sedan sätter på man ac:n.

Men även om dramatiken inte är så stor än i Sydney har många ändå en beredskap.