Nato-effekt: Svenskar mer positiva till Finland

Drygt hälften av svenskarna anser att Natoprocessen påverkat deras bild av Finland positivt, enligt en ny undersökning.

– Finland har aldrig varit så närvarande i den offentliga debatten i Sverige som nu, säger Anders Eriksson, direktör för Finlandsinstitutet.

Sisu, sauna och sjöar är ord som många spontant förknippar med vårt grannland i öst. För samtidigt som Finland och andra nordiska länder har god koll på Sverige, så vet vi betydligt mindre om våra grannar, enligt Anders Eriksson, direktör för Finlandsinstitutet.

– Det vi har märkt i de tidigare mätningarna är att kunskaperna har varit ganska ytliga och tyvärr också lite gammalmodiga. Vi har fortfarande en hel del att göra för att modernisera bilden av Finland, att det är ett innovativt och modernt land där folk inte bara sitter i bastun och dricker Koskenkorva, säger han.

Men nu tycks svenskarnas bild av Finland vara på väg att förändras i en allt mer positiv riktning, bland annat till följd av Rysslands krig i Ukraina och Finlands gemensamma Natoprocess med Sverige.

Det visar en ny undersökning från Novus på uppdrag av tankesmedjan Magma, Kulturfonden för Finland och Sverige, Finlandsinstitutet och Finlands ambassad i Stockholm.

Natoprocessen påverkar

Enligt mätningen är åtta av tio svenskar positivt inställda till grannlandet och en nästan lika stor andel anser att Sverige och Finland har kommit varandra närmare efter Rysslands angrepp på Ukraina. Dessutom svarar drygt hälften att Natoprocessen påverkat deras bild av Finland positivt.

Anders Eriksson, som arbetat med olika former av informations- och kulturutbyte mellan Sverige och Finland sedan 1985, instämmer i att Natoprocessen har haft en betydande inverkan på bilden av landet.

– Jag skulle nog säga att Finland aldrig har varit så närvarande i den offentliga debatten i Sverige som nu, och det har naturligtvis med kriget i Ukraina och Natodiskussionen att göra.

Starkt försvar

Nära sex av tio svenskar anser att Finland har ett starkt försvar, vilket även Anders Eriksson lyfter fram som en viktig faktor.

– Finland rustade aldrig ner som Sverige gjorde efter Sovjetunionens sammanbrott, utan har behållit försvarsmakten och har för tillfället ett av Europas starkaste försvar. Det tror jag att man är medveten om ganska brett i Sverige.

Sanna Marin-effekt

Andra faktorer som kan ha spelat in är svenska mediers bevakning av den finländska energidebatten om bland annat kärnkraftsutbyggnad, samt att landet länge lyfts fram som ”det goda exemplet” i skolfrågor, enligt Anders Eriksson.

– Sedan ska man komma ihåg att en stor del av Sveriges befolkning har sina rötter i Finland. Det är personer som är väl integrerade i det svenska samhället och det har gjort bilden väldigt positiv.

Något som sticker ut är att omkring hälften ser Finland som ett land präglat av jämställdhet, jämfört med 26 procent 2017.

– Det tror jag är en Sanna Marin-effekt. Finlands statsminister har varit framme jättemycket i den svenska offentligheten med Magdalena Andersson och nu Ulf Kristersson. Sedan har de fem partierna i den finländska regeringen alla kvinnliga partiledare som i flera fall är unga.

Fler vill lära sig

Mätningen visar också att fler, framför allt unga män, vill lära sig mer om Finland, något som Anders Eriksson tror kan bero på att försvarsfrågor och säkerhetspolitik stått i fokus.

Samtidigt anser hälften av de svarande att de borde veta mer än de gör om grannlandet. Anders Eriksson lyfter också fram att det ligger i svenskt intresse att lära sig mer om Finland.

– Jag tror att näringslivssamarbete och affärer till exempel, gör man mycket lättare om man har lite mer att stå på än att bara prata hockey.