Läkare: Borde avvakta med att öppna samhället

Risken för att behöva ställa in planerad vård är överhängande när covidpatienterna ökar. Regeringen och Folkhälsomyndigheten borde ha avvaktat med att öppna samhället, anser läkarföreningens Johan Styrud.

På tisdagen kom beskedet från regeringen och Folkhälsomyndigheten att de flesta pandemirestriktionerna lättar 29 september. Samtidigt stiger smittspridningen och antalet covidpatienter som behöver sjukhusvård.

– Jag har svårt att se att det finns kapacitet att växla upp vården igen. Folk är slut. Vad gör vi då?, säger Suzanne Lindberg, intensivvårdssjuksköterska.

Hon är bemanningsanställd och har vårdat covidpatienter på flera sjukhus i region Stockholm under pandemin.

Litar inte på folk

Hon är orolig över att allmänheten ska slappna av när restriktionerna släpps.

– Jag litar inte på att befolkningen fortfarande tar ansvar. Att fortsätta hålla distans, tvätta och sprita händerna. Jag är rädd för att gemene man tappar respekten för att vi fortfarande inte är igenom det här, säger hon.

Operationssjuksköterskan John Beckman har vårdat covidpatienter i Göteborg och i Kalmar. Nu har han gått över till bemanningsföretag. Han tycker att Folkhälsomyndigheten och regeringen kör över vårdpersonalen med öppningsbeslutet.

– Vården kommer att bli överbelastad ännu en gång och personerna som beslutar förstår inte vad överbelastad innebär, säger han.

Måste våga backa

Om någon vecka kommer man att se i vilken riktning den stigande smittokurvan fortsätter, menar Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening. Därför borde beslutet om att öppna vänta.

– Vi har haft restriktioner i 1,5 år, någon vecka plus eller minus spelar ingen roll. Man måste göra allt för att inte få trycket på vården en gång till, säger han.

På Danderyds sjukhus i Stockholm är situationen redan så skör att beslutet om att ställa in planerad vård ligger nära.

– Man gör allt för att undvika det, vi måste börja beta av den uppskjutna vården. Folk väntar på att få nya knän, ta bort gallblåsor och operera ljumskbråck, säger han.

TT: Vad ska man göra om smittokurvan inte vänder nedåt?

– Jag hoppas att man har den politiska kraften att backa på borttagandet av restriktionerna om siffrorna fortsätter att gå åt fel håll, säger han.

Vaccinpass en garanti

Kai Knudsen, docent och överläkare på intensiven på Sahlgrenska universitetssjukhuset har förståelse för glädjen, men är bekymrad över situationen han har framför sig. På 11 av sjukhusets 70 intensivvårdsplatser ligger personer sjuka i covid-19.

Folkhälsomyndighetens bedömer att den 29 september ska vaccinationstäckningen i landet vara så hög att öppningen inte ger någon tung belastning på vården.

TT: Litar du inte på det?

– Jag tror att det kommer att belasta vården. Men i vilken grad är svårt att säga. Det beror på hur väl vaccinerade de som träffas är, säger Kai Knudsen.

Ska restriktionerna lättas bör det ske i kombination med andra åtgärder, anser han.

– Vaccinpass vore en bra idé och att man hade obligatoriskt test av hemvändare som rest ovaccinerade. Vi har sett att uppemot 20 procent av sjukhusfallen har blivit smittade utomlands.

Löneökning för sköterskor

Att Sverige har relativt få intensivvårdsvårdplatser per capita är ingen nyhet. Några politiska initiativ för att förbättra situationen på lång sikt syns dock inte till, enligt Kai Knudsen. Men de behövs.

– Vi behöver i första hand fler vidareutbildade sjuksköterskor, de behöver högre löner helt enkelt.

Men verkligheten är den motsatta.

– Vi har många sköterskor med lång erfarenhet som är utmattade och säger upp sig, jag tror det är fem på vår avdelning, säger han.

Intensivvårdssjuksköterskan Suzanne Lindberg har samma erfarenhet.

– Flera kollegor har gått ut genom dörren och gör något annat. De orkar inte mer. Sjukvårdspersonalen har varit så otroligt hårt piskade i 1,5 år, säger hon.