Dags för priset som gör labbråttor till stjärnor

Nu ska världens främsta forskare prisas. Labb och torra rapporter byts mot kändisskap, miljoner och flärd – åtminstone för en tid.

– Det var en fantastisk upplevelse. Under två år var jag i en sorts upprymt tillstånd, säger pristagaren Benjamin List.

Under en intensiv vecka står vetenskapens främsta i strålkastarljuset. Årets Nobelpristagare tillkännages, och journalister kraftsamlar för att förstå begrepp som kvantpartiklar, gensaxar och gravitationsvågor.

Pristagarna tilldelas 11 miljoner kronor, medalj och en plats med kungligheter vid Nobelbankettens honnörsbord.

Den tyske kemisten Benjamin List säger att många forskare kommer att sitta spänt och titta på sina telefoner i veckan. Själv satt han med sin fru på ett kafé i Amsterdam för tre år sedan, redo att köpa frukost.

– Telefonen ringde, och min fru drev med mig och sa: Haha, nu kommer samtalet.

– Sedan lyfte jag upp telefonen och såg att det var ett okänt nummer från Stockholm.

Blev kändis

Han beskriver tillfället som surrealistiskt, som att han liksom försvann. Därefter blev det intensivt med liveintervjuer, telefonsamtal från förbundskanslern och presidenten, och han fick gästa pratprogram med kändisar. En drastisk omställning för någon ”som är lite nördig”.

– Men det var roligt och alla var väldigt positiva och uppspelta, säger han.

Vissa Nobelpristagare har stagnerat forskningsmässigt efter priset. List var 53 och höll för fullt på med spännande forskning när han prisades.

– Vi publicerade fantastiska artiklar om natur och forskning, och saker och ting gick jättebra. Så kanske att priset saktade ned mig lite eftersom jag blev så upptagen med att resa runt och vara Nobelprisvinnare.

Brittiske Paul Nurse tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2001. Han beskriver i en kort mejlintervju med TT priset som stressande, ”det var som att få ett extrajobb”.

”Det har inte gjort det lättare att få forskningsanslag eller bättre doktorandansökningar, och det har definitivt minskat tiden att forska”, skriver han.

Anton Zeilinger, fysikpristagare 2022 hade även han inledningsvis svårt att hinna forska, men leder nu en grupp på åtta personer.

– Jag kan inte ta emot fler längre, men jag får förfrågningar varje vecka från utmärkta studenter som vill jobba med mig.

Jagar det revolutionerande

Benjamin List insåg efter en tid av flärd att det är forskning han brinner för, och återvände till sina asymmetriska organokatalysatorer vid Max Planck-institutet.

Så hoppas han på ett till Nobelpris? Han svarar med ett garv.

– Jag måste erkänna att jag väljer mina projekt efter att de potentiellt kan ha den kalibern. Varför inte? Varför skulle jag göra något som maximalt kan leda till handskakningar eller på sin höjd ett ”bra jobbat Ben”. Självklart jagar vi de revolutionerande sakerna, säger han.