Efter jobbpakten - LO till attack mot regeringen
Publicerad 2013-02-20
Efter att jobbpakten kollapsat prisade LO ändå regeringen för gott samarbete.
Men när man nu drar upp nya strategier för att bekämpa ungdomsarbetslösheten går man till hård attack.
– Regeringen måste riva upp reformen där man tog bort högskolebehörigheten från de yrkesförberedande gymnasieprogrammen, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Den 29 januari kollapsade samtalen om den uppmärksammade jobbpakten, som var ett tänkt vapen mot den höga ungdomsarbetslösheten. Den planerade trepartsuppgörelsen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter föll därmed i bitar på central nivå.
Men på många områden forsätter samtalen om introduktionsavtal för ungdomar på branschnivå. Samtidigt drar LO upp nya strategier för hur man på central nivå ska kunna få fler unga i jobb.
Ny LO-taktik
Facket har precis färdigställt en rapport – den andra delen i serien ""Arbetsmarknaden efter krisen". Där slås bland annat fast att det inte är unga generellt som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, utan de som saknar fullständiga gymnasiebetyg.
– I rapporten ser man tydligt att unga är en ohyggligt utsatt grupp. Räknar man bort de som normalt går på gymnasiet, och bara räknar de som är 20-24 år, så handlar det om 85 000 personer som är arbetslösa. Ännu värre är att 37 500 utav dem varit arbetslösa i mer än sex månader. Vi har inte haft långtidsarbetslösa i den gruppen tidigare, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Han vill nu se att möjligheterna för unga utan fullständiga betyg att läsa upp sina betyg ska öka.
– Det handlar om att verkligen se till att de genom Komvux, sommarlovsutbildning, folkhögskola eller Arbetsförmedlingen eller vad som helst får utbildning och slutligen ett jobb.
LO till attack mot regeringen
I samband med jobbpakten så prisade Thowaldsson regeringen för det goda samarbetet. Men nu riktar LO-basen hård kritik mot utbildningsminister Jan Björklund (FP) och delar av hans reformer av gymnasieskolan. Bland annat syftade förändringarna till att komma till rätta med de många elever som hoppar av.
– Regeringen har gjort så att flera av de praktiska linjerna inte är högskoleförberedande längre. Björklund har rätt i att alla inte behöver gå på högskola, men reformen har lett till att det i dag är knappt någon som söker de praktiska gymnasieutbildningarna, säger Thorwaldsson.
Han pekar framför allt ut tre branscher där han ser de största problemen – inom handeln, vården och industrin.
– Inom handeln behövs det fortfarande mycket folk, men sedan man tog bort att handelsprogrammet var högskoleförberedande så har ansökningarna minskat med 45 procent på två år. Björklunds krav har tvingat ännu fler ungdomar in på de teoretiska programmen. Här skulle jag vilja med all ödmjukhet vädja till honom: gör om, gör rätt.
"Risken att bli arbetslös ökar"
Enligt LO innebär reformen att allt fler skoltrötta tvingas in på en teoretisk utbildning och att avhoppen därmed blir ännu fler.
– I längden ökar då risken att bli arbetslös senare. Men samtidigt är det ett problem för branscherna också, eftersom antalet sökande till jobben de utlyser blir färre. Om reformen revs upp skulle man på kort sikt kunna se till så att man får ner antalet som inte får fullständiga gymnasiebetyg.
De ursprunliga problemen – att så många elever hoppade av – vill Thorwaldsson lösa med "fler instrument i skolorna".
– För några kanske gymnasiet tar tre och ett halvt år. Men det är bättre, för då ökar chanserna att komma ut i jobb. Det handlar också om att hitta modeller som blandar praktik och teori mycket bättre.
Björklund har annan syn
Utbildningsminister Jan Björklund har avböjt att kommentera. Men han har tidigare sagt att han inte oroas över utvecklingen, eftersom nedgången bland de sökande på yrkesprogrammen vägs upp av uppsvinget för det högskoleförberedande teknikprogrammet.
– Det finns inget misslyckande i det. Vi har önskat fler elever på det teknikprogrammet för att få fler ingenjörer. Industrin har längtat efter detta, har han tidigare sagt till Lärarnas tidning.