EU-kommissionens kritik mot Sverige

Pär Karlsson

EU-kommissionen vill att Sverige arbetar hårdare mot ungdomsarbetslösheten och den höga privata skuldsättningen.

Men finansminister Anders Borg (M) tar råden med ro.

– Vi lyssnar, men anser att ansvaret för den ekonomiska politiska politiken ligger i Sveriges riksdag och regering, säger han.

Som ett led i att försöka komma tillrätta med krisen i Europa presenterar EU-kommissionen varje år rekommendationer till medlemsländerna. Målet är att se till att staterna gör ekonomiska reformer som på sikt stärker konkurrenskraften och tar Europa ur krisen. För euroländerna är råden skarpa - och kan resultera i sanktioner om de inte följs. Men även Sverige och de andra länderna som står utanför euron får rekommendationer.

”Strukturella problem i Sverige”

När årets rekommendationer presenterades i dag fick Sverige, precis som förra året, kritik på flera områden.

– Det är mycket som vi tycker fungerar bra med den svenska ekonomin. Men det finns några frågor som vi har lyft som strukturella problem som är viktiga att göra något åt, säger Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige.

Precis som förra året menar kommissionen att de svenska hushållen har för höga skulder - vilket kan vara en risk vid en fastighetsbubbla eller om räntorna skjuter i höjden. 

– Vi vill gärna att Sverige ser över sin bostadsbeskattning. Vi tänker på ränteavdrag och fastighetsskatten. Det svenska skattesystemet gör det väldigt gynnsamt att ta lån. Det är en av anledningarna till att det finns hög skuldsättning bland hushållen. Kopplat till detta ser vi även behovet av åtgärder för att främja amorteringar, säger Schellekens.

Ungdomsarbetslösheten ett problem

Dessutom menar kommissionen att Sverige måste göra mer för att få in unga och personer med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden.

– Vi tycker att det behövs riktade åtgärder som gör dessa grupper mer anställningsbara. Men det handlar också om att underlätta övergången från skola till arbetsliv, till exempel genom lärlingsplatser och av kontrakt som kombinerar arbete med utbildning, säger Schellekens.

Dessutom har kommissionen synpunkter på hur den svenska bostadsmarknaden fungerar. Man vill bland annat se att hyresregleringen fortsätter att reformeras och att konkurrensen i byggsektorn ökar.

”Sverige har vidtagit åtgärder”

Flera av kommissionens rekommendationer känns igen från förra året. Enligt Pierre Schellekens har den svenska regeringen vidtagit åtgärder, men man är ännu inte i hamn på alla områden.

– Nu när vi inom EU har en starkare samordning i den ekonomiska politiken så ska man ta detta på allvar. Ska vi ta Europa ur krisen så måste vi göra det tillsammans, säger han.

Finansminister Anders Borg (M) menar att den svenska regeringen tar hänsyn till kommissionens råd.

– Men vi anser att ekonomisk politik är ett ansvar som ligger i Sveriges riksdag och regering. Man ska ta hänsyn till vad de rekommenderar att vi ska göra men utgångspunkten för vad vi gör är vad vi själva bedömer, säger han.

Borg: Arbetslösheten ett stort problem

Finansministern delar dock bilden av att arbetslösheten är ett problem.

– En stor del av arbetslösheten finns bland unga och vi har ett integrationsproblem. Det måste vi göra någonting åt. Det är bland annat därför yrkesintroduktionen är så central för att få in unga på arbetsmarknaden. Det är därför vi ska fortsätta att göra breda satsningar på till exempel svenskundervisning för dem som kommer till Sverige så att man snabbare kan få jobb, säger han.

Bland sina mer generella råd menar EU-kommissionen att Sverige bör sikta mot högre löneskillnader men det vänder sig Borg emot.

– Jag är skeptisk till att generellt hålla på med ökade löneskillnader. Sverige är en höglöneekonomi och det har gagnat oss väl. Vi har klarat oss väldigt bra genom åren och det beror på att vi i grunden har en väldigt bra utbildning.

Svenska BNP:n pekar uppåt

Men enligt nya siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, så går den svenska ekonomin bättre än väntat och tillhör nu toppen av Europa. Men enligt Anders Borg ska siffrorna tas med en nypa salt.

– Vi har en del andra signaler som tyder på att det kanske inte är fullt så starkt som de här siffrorna. Huvuduppgiften är att tillföra energi till svensk ekonomi. Vi har ett osäkert internationellt läge och en del egna siffror om bland annat industrisituationen och arbetsmarknaden som inte ser fullt så här bra ut, säger han.