Adaktusson: ”Många fördomsfulla mot KD”
Uppdaterad 2014-05-20 | Publicerad 2014-05-02
Kristdemokraternas EU-toppkandidat Lars Adaktusson är uppvuxen i Pingstkyrkan, och anser att många har fördomar mot både frikyrkor och partiet.
För Aftonbladet berättar han hur han vänjer sig av med journalistrollen – och att han vänder sig mot "fästning Europa".
– Inom asyl- och flyktingpolitiken finns det anledning att kritisera EU.
I fjol lanserades han som Kristdemokraternas toppnamn inför EU-valet.
Som känd journalist är han van att bevaka valrörelser från andra sidan. Under åren som programledare på SVT:s Agenda valde han att inte rösta – för att kunna säga det om någon frågade.
Nu är Lars Adaktusson själv toppolitiker.
– Det är drygt ett år sedan jag bestämde mig för att satsa på politiken. Det är klart det är stor skillnad. Nu företräder jag ett parti, inte bara mig själv. Det har varit en process, men jag känner nu att jag håller på att bli ett med den här rollen.
"K:et i KD det viktiga"
Har du hittills känt någon gång att du själv svarar undflyende på frågor, så som du själv tidigare säkert upplevt som journalist?
– Jag var med om att en lärare i Borås nyligen anmärkte på det. Jag tror säkert många politiker borde bli bättre på att vara öppna med när det är något de inte kan svara på: "Det här vet inte jag". Det är nog ofta då som de här "politikersvaren" kommer, då man börjar prata om något annat.
Han är uppvuxen i Pingstkyrkan, men går numera oftast i Svenska kyrkan. Han har en Gudstro, beskriver sig själv som "ekumenisk". "Skylten på kyrkan" spelar ingen roll – men valet av parti var självklart.
– Det är K:et i KD som är det viktiga för mig. Jag hörde Angela Merkel beskriva att de kristna rötterna utmärker den tyska kristdemokratin, och det gäller för oss också. Det gäller människosyn, solidaritet med svaga grupper, de som har det sämre än vi, i kombination med personlig frihet och personligt ansvar. Och naturligtvis betoningen på familjens betydelse. Det finns ingen religion eller ideologi som betytt mer för utvecklingen i västvärlden än just kristendomen, eller för utvecklingen av det europeiska samarbetet. Men det har inget med det konfessionella att göra. Många i partiet är inte med i någon kyrka, utan delar grundvärderingarna.
"Kritiken fördomsfull"
Hur ser du på den största kritiken mot KD, som handlar om homofientlighet, exempelvis?
– Jag tycker den kritiken ofta är fördomsfull. Man bedömer partiet utifrån förenklade synsätt i stället för att titta på vad partiet verkligen står för. Eftersom jag är uppvuxen i frikyrkan känner jag lite samma sak: i den svenska debatten har vi inte samma naturliga förhållande till religion och människors andliga behov, som man har i stora delar av övriga världen, oavsett om man rör sig i muslimska länder eller är i USA eller i Sydeuropa.
Vad vill du göra i EU?
– Jag vill försöka lyfta fram att Europa-samarbetet inte bara handlar om kronor och ören, utan i hög grad om värderingar. Inte minst i det läge som vi befinner oss i nu med starkt framväxande främlingsfientlighet och de strömningar som finns från vänsterkanten, som vill att vi ska gå ur EU. De tar på sig ett stort ansvar. De måste svara på frågan: vad är alternativet? Är det någon gång betydelsen av enighet och samarbete blir tydligt är det i händelseutvecklingar som vi ser i Ukraina.
– Vi har inte riktigt klart för oss det i Sverige, men kristdemokratin är en av de största rörelserna i Europa, vid sidan om socialdemokratin. Den kristdemokratiska gruppen är den största partigruppen.
Präglades av Bosnienkriget
Varför kastar du dig in i politiken just nu?
– För mig känns det inte som att jag kastar mig in. Det har varit en process. Jag slutade med den aktiva journalistiken som mellanösternkorrespondent 2007. Sedan var jag på MTG, och skrev samtidigt kolumner i Svenska Dagbladet. Det har varit en utfasning från nyhetsrapportering till den mer opinionsbildande journalistiken. Då är steget inte lika långt att ta.
Varför just EU, och inte nationell politik?
– Det finns inget som påverkat mig så mycket under tiden som journalist, som Bosnien då jag bevakade kriget där. Det satte djupa spår i mig och fick mig att reflektera kring vad det europeiska samarbetet betyder. Balkan under de här åren visar tydligt vad avsaknaden av försoning mellan Europas länder kan innebära. Det här hände i vår världsdel.
Vill få fler ta emot Syrienflyktingar
Som EU-parlamentariker kommer du tjäna 70 500 kronor i månaden (55 000 kronor efter EU-skatt), och ha rätt till 40 000 kronor i ersättning för resor och kontorskostnader. Hur mycket betyder ersättningen för dig?
– Den är väl tilltagen, men att jag får ersättning för resor till Sverige har den positiva effekten att jag får tillfälle att umgås med min familj.
Schengensamarbetet har ju kritiserats för att bygga barriärer mot dem som desperat söker skydd i EU, och EU-kritiker menar att EU är en klubb för de redan beskaffade att få det ännu bättre, på övriga världens bekostnad.
– Fästning Europa. Jag tycker att det ligger en del i det. Inom asyl- och flyktingpolitiken finns det anledning att kritisera EU:s hantering av exempelvis det som händer i Syrien. Tre miljoner har flytt landet, av dem har 14 000 tagits emot av EU:s 218 medlemsstater. Det är mindre än 0,5 procent. Det säger mycket om problematiken. Om EU är byggt på värderingar om varje människas lika värde, solidaritet med dem som har det sämre, så måste vi kunna bättre än så. I vårt partiprogram vill vi öka trycket på de länder som inte tar sitt ansvar, med någon form av sanktionssystem där man fryser anslag till de länderna, och se till att det finns en laglig väg in i Europa, för flyktingar som nu möter ett moment 22: att varken kunna söka asyl från sina länder eller ta sig in lagligt.
"Ingen felfri person"
Många unga är ju ointresserade av EU och EU-valet. Säg något som får dem att ändra sig.
– Möjligheten att studera, resa fritt och arbeta var som helst. Den fria rörligheten i Europa är fantastisk. Den fria rörligheten och inre marknaden ger också nya jobb, underlättar för företagandet, handel mellan länderna, och hur skulle det se ut om det inte fanns? Då skulle vi troligen ha högre arbetslöshet och svårare för unga att få jobb.
Vissa är ju rädda att det är tvärtom, att den fria rörligheten får människor att komma hit och "ta våra jobb".
– Så är det ju inte. Inga av de studier som gjorts visar det. Många kopplar nog just nu den fria rörligheten till tiggare på gatorna, och tycker att det ska begränsas. Men att vi kan röra oss fritt är ju grundbulten för hela det europeiska samarbetet. Sedan har det historiskt aldrig lett till utveckling att bygga murar och stänga in sig.
Har du några skelett i garderoben?
– Ja, det kom ju ett nyligen (refererar till Aftonbladets artikel om Skatteverket som gett bakläxa för att Adaktusson inte gjort reklam för att hans bolag donerat pengar till vitryska barnhem. Därmed ses pengarna som löneuttag och beskattas med 46 000 kronor extra, reds anm).
Det var ju ett vackert skelett.
– Jag är ingen felfri person. Men jag hoppas inte det finns några större skandaler.