Riksbanken låter räntan ligga still

Gustaf Tronarp

Utökar program med obligationsköp med 65 miljarder

Riksbanken rör inte den viktigaste styrräntan.

Tidigare i dag kom beskedet att reporäntan blir kvar på -0,35 procent.

Men den rekordlåga räntan kan komma att sänkas ännu mer redan i år.

Först var det få som vågade tro på att Riksbankens viktigaste styrränta, reporäntan, kunde sättas till 0.
När det hände var det ännu färre som föreställde sig att den kunde bli negativ.

Men Riksbanken verkar gilla att överraska.

Reporäntan har sänkts i omgångar, och är nu nere på -0,35 procent.

Men för nu sitter riksbankschefen Stefan Ingves och hans följe still i räntebåten. Klockan 09:30 kom beskedet att räntan blir kvar på den rekordlåga nivån.

Kan sänka mer

Riksbanken flaggar dock för att reporäntan kan komma att sänkas mer framöver. Prognosen över vilken nivå räntan kommer att ligga på nästa år sänks från -0,3 procent till -0,4 procent i snitt.

Samtidigt utökas stödköpen av obligationer med 65 miljarder kronor. Det är ett försök att få fart på den svenska ekonomin.

”Det råder dock fortsatt osäkerhet kring styrkan i den globala konjunkturen och centralbanker i omvärlden väntas föra en expansiv penningpolitik under en ännu längre tid”, skriver riksbanken i en kommentar till dagens besked.

Vid halvårsskiftet 2016 kommer stödköpen totalt att uppgå till 200 miljarder kronor.

Varnar för skulderna

Riksbanken har som mål att inflationen ska ligga på två procent. Den nivån väntas Sverige närma sig under nästa år. För det krävs dock en mer expansiv penningpolitik. Riksbanken öppnar för både nya räntesäkningar och utökade obligationsköp. Det innebär att Riksbanken skulle kunna sänka räntan ännu mer redan vid nästa möte i december.

Samtidigt varnar Stefan Ingves återigen för att den superlåga räntan kan leda till att hushållens skulder hamnar på farligt höga nivåer:

”För att minska riskerna med hushållens skuldsättning behövs reformer som skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Det är även viktigt att se över skattesystemet så att hushållens incitament att skuldsätta sig minskar.”