Därför vägrar vi avslöja vår röst

Carina Bergfeldt

Författaren och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren om svenskarnas sista tabu

I en tid av storbönder och arrangerade äktenskap var det den enda friheten som fanns.

Och fortfarande får många en klump i magen när de ska avslöja vilket parti de röstat på.

– Det är det tabut som lever kvar. Allt annat kan vi lägga upp på Facebook, säger statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, 52.

80 procent av Aftonbladets läsare svarar ”ja” på frågan om de är öppna med hur de röstar. 20 procent svarar nej.

Men ofta är det en fråga som besvaras med rodnande kinder.

Några mumlande ord.

Eller bara tystnad.

Finns preskriptionstid

För man får väldigt sällan ett rakt svar. Namnet på ett parti.

– Det finns en preskriptionstid på tio till tjugo år. Vi kan säga att ”Jag röstade på sossarna en gång, i mitt första val”, men vi kan inte säga vad vi röstar på nu. Pressas man så gör man ofta det enkelt för sig och delar upp det i block och säger något i stil med ”Jag har i alla fall bestämt mig för något av de blåa”, säger samhällsdebattören, författaren och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

Hundraårig tradition

Enligt Stig-Björn Ljunggren är det en hundraårig tradition som sitter i märgen på oss.

– Det har djupa historiska rötter. I en tid när det var patriarkala samhällen, överheter och storbönder som styrde. När man inte kunde gifta sig med vem man ville, leva hur man ville, då var röstfriheten ett sätt att bryta sig loss. En möjlighet att ha en annan åsikt än omgivningen som man kanske inte kunde stå för utåt, säger Stig-Björn Ljunggren.

Pratar sex – inte val

Men varför är valtabut kvar i dagens öppna samhälle när vi pratar om vårt privatliv, sexliv, samliv på ett sätt som aldrig gjorts tidigare?

– Vi vänjer oss inte vid det på samma sätt eftersom det sker så sällan. De andra sakerna lever vi med i vardagen, men valet är bara var fjärde år. Därför utmanas vi inte lika ofta att fundera om huruvida vi ska prata om det eller inte, säger Stig-Björn Ljunggren.

Hur skiljer vi oss från våra grannländer?

– I det här fallet nästan inte alls. Vi är väldigt lika på det här. Det är inte alls som i andra delar av världen där det är vanligt att köpa röster. I vissa afrikanska länder får du en öl om du röstar på ”rätt” alternativ. I vissa stater i USA måste du först registrera om du är republikan, demokrat eller independent. Först när du gjort det får du gå och rösta.