Bakterier lika farliga som trafik

Resistenta bakterier kräver lika många dödsoffer

Var tredje svensk som reser utanför Europa får med sig mer än smutstvätt och härliga semesterminnen tillbaka.

Utan att du märker det själv kan resistenta bakterier följa med hem i kroppen

Till en början gör bakterierna ingen skada. Men blir man magsjuk eller får blodförgiftning så fungerar inte antibiotikan.

De resistenta bakterierna vållar 25 000 människors död årligen inom EU, enligt den europeiska smittskyddsmyndighetens preliminära statistik. Det är fler dödsoffer än vad trafiken skördar på ett år, uppger SVT:s Rapport.

"En pandemi"

Bara i Turkiet är hälften av E. coli-bakterierna resistenta, enligt det europeiska resistensövervakningsorganet EARSS.

– Jag skulle kalla det för pandemi. Det sprids globalt och i alla regioner, säger Otto Cars, professor klinisk bakteriologi, till Rapport.

Problemet är att vi tar till antibiotika för snabbt.

– Vi har hamnat i ett självbedrägeri de senaste 50-60 åren. Det har funnits tillgång till antibiotika och en stor del av den medicinska utvecklingen bygger på att det ska finnas behandling mot bakterier.

Förutom att fortsätta att minska på den generösa antibiotika användningen måste nya läkemedel tas fram, samtidigt som sjukvården byggs om så att det blir lättare att isolera patienter.

Antibiotika ändlig resurs

I Sverige ligger vi dock bra till jämfört med resten av Europa. Här har antalet infektioner på sjukhus minskat sedan i höstas.

Här har vi också tagit problemet på allvar och dragit ner på antibiotikaanvändningen. Internationellt har inte problemet uppmärksammats på samma sätt.

– Alla måste samverka. Och då tror jag att det helt enkelt är ett nytt förhållningssätt till det här. Man måste se antibiotika som en ändlig resurs precis som olja. Den håller på att ta slut, säger Otto Cars.