Landet i två halvor - och bittra fiender
Valkampanjen i Skottland har varit osedvanligt hätsk. Landet är i princip delat i två halvor som blivit bittra fiender.
Ett av de svåraste jobben nu blir att försöka läka såren.
Det enda säkra man kan säga är att det kommer att ta tid.
Hälften av skottarna vaknar fredag morgon med en rejäl baksmälla. Missnöjda och upprörda över resultatet av folkomröstningen.
Vi talar om drygt två miljoner människor som befinner sig på den förlorande sidan men som kommer att ha mycket svårt att acceptera resultatet.
De senaste veckorna och månaderna har folkomröstningen delat familjer, fått arbetskamrater att sluta prata med varandra eller förolämpa varandra. Det är inte ovanligt att nej-sägare hotat att flytta söder om gränsen om resultatet inte går deras väg.
I frånvaro av fakta har valkampanjen i hög grad dominerats av känslor. Nationalism är en stark känsla.
Ingen vet ju hur en självständighet ska se ut eftersom eventuella förhandlingarna inleds först efter att omröstningen är klar.
Nej-sidan anhängare har varit övertygade om att det är en ekonomisk katastrof för Skottland att stå på egna ben medan ja-sidan viftat bort alla invändningar och blint litat på att allt ska ordna sig.
De två sidorna har skrikit åt varandra från djupt grävda skyttegravar. Det har varit väldigt lite av sansad debatt även om det givetvis finns vanliga människor som inte engagerat sig så hårt för någon av sidorna.
Nu är vardagen plötsligt tillbaka och det blir inte lätt att umgås igen som om inget har hänt. Det lär ta tid innan det blir "business as usual".
Exakt hur denna läkningsprocess ska gå till är det ingen som vet. En förutsättning är att segraren sträcker ut en hand och försäkrar förlorarna att det finns en framtid även för dem.
Folkomröstningen i Skottland är ganska speciell. I de flesta länder finns det en väldigt klar majoritet fall en landsända vill ha självständighet och det går till ett val. Se på Kosovo där 90 procent ville kapa banden till Serbien.
I Tyskland rådde stor enighet om att DDR skulle förpassas till historiens sophög och ett enat Tyskland bildas.
I fallet med Tjeckoslovakien blev folket inte ens tillfrågat i förväg utan ställd inför faktum att landets delats i ett Tjeckien och ett Slovakien. Det hann aldrig bli några motsättningar.
I Skottland är befolkningen verkligen delad mitt itu.
Ur den aspekten är det inte särskilt upplyftande att dra paralleller med Thailand.
Det kallades länge leendets land för att befolkningen verkade så vänlig och harmonisk. Med det var innan man införde demokrati och landets delades i två läger med bittra motsättningar som följd.
Rödskjortorna som vill att landets fattiga bönder ska få något att säga till om. Gulskjortorna om företräder den traditionella eliten och medelklassen.
Men även här skar motsättningarna rakt igenom familjer och arbetsplatser.
Jämförelsen haltar delvis eftersom det i Thailand kom till våldsamheter och människor dödades men en lärdom är att när motsättningarna blivit för stora är det svårt att hitta tillbaka till harmoni och vanligt sunt förnuft. Ilskan förblindar omdömet.
Förhoppningsvis har det inte gå så långt i Skottland.