Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

”Mina barn formade mig till en annan person”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-09

Max och Sagas pappa, Nicklas Jangestig berättar för rätten om dagen då hans barn mördades och hans eget liv slogs i spillror.

Några meter från honom sitter kvinnan som misstänks för det brutala dubbelmordet.

Hon rör inte en min.

Aftonbladet.se rapporterar direkt från hovrättsförhandlingarna i Arbogafallet.

Nicklas Jangestig, pappa till mördade Max och Saga.

När förhören med Emma Jangestig avslutas får den misstänkta kvinnan Christine Schürrer återvända till rättssalen.

Rätten inleder förhöret med barnens pappa Nicklas Jangestig. Han tittar rakt framför sig och undviker att titta åt den misstänktas håll.

11.20

Den mordmisstänkta kvinnan är klädd i en mörk luvtröja och blå jeans när hon kommer in i rättssalen följd av två häktesvakter. Hon har håret uppsatt i en hästsvans. Hon ser oberörd ut och sätter sig tillbakalutad i stolen.

11.38

Nicklas Jangestig berättar om den 17 mars, dagen då hans två barn mördades. Det är en vanlig dag hemma i Motala. Han möter sin sambo efter jobbet. De tillbringar lite tid framför datorn och åker senare för att handla på Ica Maxi.

– Vi går från Ica Maxi och börjar gå hemåt. När vi är ett par meter hemifrån ringer min mamma och frågar var jag är. Hon säger att min bror har sökt mig, men inte lyckats. Polisen har varit hos brorsan med dragna vapen och sökt igenom hela lägenheten. Jag blir chockad och förstår ingenting.

”Cirkusen börjar”

Christine Schürrer iakttar Nicklas Jangestig när han berättar vidare om kvällen.

Jag kommer inte ihåg vem det är som berättar att det har hänt Emma och barnen något. Det kan vara min mamma. Jag försöker få tag på Emma, men får inget svar. Jag ringer hem till hennes föräldrar, de vet att något har hänt, men säger inte vad. Sedan börjar cirkusen när jag försöker att ringa runt till alla sjukhus för att få reda på vad som har hänt.

Här avbryter åklagaren Nicklas Jangestig. Hans målsägarebiträde tar över frågorna.

Kan du berätta vad barnen betytt för dig?

– Min tonår och mitt vuxna liv har varit stökigt, men när Max kom fick jag en tankeställare vad jag egentligen ville tillföra i hans liv. Mina barn formade mig till en helt annan person.

11.50

Nicklas Jangestig fortsätter att berätta om mordkvällen och de chockartade timmarna när livet plötsligt förvandlades till ett kaos.

– Polisen från Motala kommer hem till mig. De presenterar sig och är jättetrevliga, till att börja med. Jag är inställd på att jag ska förhöras lite kort och följer med till polishuset. Jag vet nu att något har hänt barnen och tror att jag ska få åka till dem.

Delges du någon misstanke?

– Polisen säger ingenting. Jag får sitta och vänta, de frågar inte om jag vill ha en försvarare.

Under tiden Nicklas Jangestig sitter i polishuset får han samtal av en vän på mobiltelefon.

– En vän till mig ringer när jag sitter där och säger att han läst att Emma och barnen har blivit knivhuggna. Jag får panik i det läget. Kort därefter kommer samma polisman som förhörde mig och frågar hur det är med mig.

”Då rasar allting”

Nicklas säger att han får vänta minst en timme på polishuset innan något händer.

– En polisman drar in mig i ett rum. Han säger att han har tråkiga nyheter. Mannen berättar att barnen har avlidit av sina skador och att att åklagaren vill anhålla mig för mord. Då rasar allting. Polisen fortsätter att prata, men jag hör ingenting.

Nicklas skjutsas till Västerås där han blir inlåst i polisens arrestlokal.

– Jag minns bara att månen lyser in genom fönstret och att jag gråter. Men jag har ännu inte tagit åt mig att barnen är döda. För mig lever de än.

13.40

Nicklas Jangestig berättar för sin advokat Kari Skönebrant om hur livet har sett ut efter morden på Max och Saga.

Inför rätten och åhörare beskriver han sina känslor.

– Efter första rättegången började jag jobba igen. Det fungerade inte särskilt bra. Det blev för jobbigt att hålla fokus. Vardagen är fortfarande upp och ner. Man har bra dagar när man klarar kvar av att sköta hemmet. Men jag drabbas av panik ibland.

”En del dog av mig”

Under tiden som barnens pappa berättar om hur han känner inför det våld hans barn har utsatts för, bläddrar Christine Schürrer i papper framför sig. Hon röjer inte med en min om hon lyssnar och tar in vad som sägs.

– Jag har så svårt att sätta ord på mina känslor, men en del av mig dog den 17 mars, säger Nicklas.

Sedan avslutas förhöret med honom.

Aftonbladet.se rapporterar direkt från hovrättsförhandlingarna i Arbogafallet hela dagen