Uttalande av Pressens Opinionsnämnd

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för artiklar den 5 och 6 november 2013 som handlade om den våldtäktsdömde s k ”Hagamannens” umgänge med familjemedlemmar under en permission från fängelset. PON finner att Aftonbladet genom att fokusera på den dömdes barn har grovt brutit mot god publicistisk sed.

Vad tidningen skrev

Den 5 november publicerade Afton­bladet.se en artikel med rubriken ”Hagamannen hade permission - på Teknikmagasinet”.

Av texten framgick att N hade haft en övervakad permission, som varit förlagd till centrala Göteborg. Under fyra timmar hade han umgåtts med sina båda barn, besökt affärer och ätit på restaurang. Därefter hade familjen strosat runt på stan och besökt en rad butiker. Kriminalvårdarna hade oftast väntat utanför.

N såg ut att njuta av timmarna i frihet och hade vid flera tillfällen lagt armen om sina barn.Efter en fika i Nordstan kramade han om sina familjemedlemmar en sista gång och tog bussen tillbaka till den slutna anstalten.

Artikeln avrundades med en kort bakgrund, bland annat citerades vad en kvinna som han överfallit sagt till Aftonbladet:

”Han var så fruktansvärt stark, hårdhänt och bestämd. Som en monsterrobot.”

Aftonbladet.se noterade att han tidigast kunde bli villkorligt frigiven i juli 2015.

Den 6 november 2013 hade Aftonbladet på sin förstasida en bild av en leende man med rubriken ”Hagamannens dag i frihet”. Bredvid ”Hagamannen” skymtar en av hans familjemedlemmar. Ansiktet syns inte men av bland annat kläddetaljer som syns kan man dra slutsatser om både kön och ålder på personen i fråga.

På insidan hade artikeln rubriken Umgicks med sina barn i fyra timmar. Artikeltexten var den samma som på Aftonbladet.se den 5 november, men den exakta åldersangivelsen på barnen var ändrad till en mer generaliserande beskrivning. Artikeln var illustrerad med två fotografier. En var en större variant av bilden från förstasidan. På den andra bilden syntes N omgiven av fyra pixlade personer. Genom pixlingen kunde man se att en av dem hade samma kläder som personen på förstasidan.

Anmälarna: ”Rena trakasserierna”

Publiceringarna anmäldes såväl av N (Dnr 312/13), som hans mor, G, som ombud för hans två barn (Dnr 316/13).

N menade att det började bli rena trakasserierna. Tidningen hade publicerat namn, bilder och videoklipp, åldern på hans barn och detaljerat beskrivit vad de gjort under permissionen och vilka platser de besökt. Det hade inte något allmänintresse utan kunde snarare jämföras med nätmobbning.

Det hade gått lång tid sedan domen i hovrätten 2006 och tidningen borde visat mer respekt för barnen och deras lidande av upprepade publiceringar.

G ansåg att familjen var förföljd av Aftonbladet. Den 5 november hade artikeln på hemsidan illustrerats med en liknande bild som den på förstasidan och inne i tidningen dagen därpå. Där kände både familjen och vänner och bekanta tydligt igen dottern.

Anmälaren konstaterade att denna bild senare under dagen pixlades, för att sedan helt tas bort. Trots det fanns det i papperstidningen nästa dag en liknande bild på både förstasida och insida.

Anmälaren undrade också varför tidningen om och om igen uppgav barnens ålder, varför ,hennes son alltid måste benämnas ”Hagamannen” och varför hans brott ständigt måste räknas upp igen.

Allt detta berörde barnen på ett fruktansvärt sätt. De hade rätt att träffa sin far, men mötena stördes av att de hade förföljare efter sig.

Tidningen: ”Höll hel stad i skräck”

Tidningen svarade på N:s anmälan att han var en av Sveriges mest kända brottslingar. Han hade hållit en hel stad i skräck innan han greps och dömdes till ett långt fängelsestraff.

Allmänintresset kring hans permissioner bestod i att han med stor sannolikhet snart skulle komma att släppas ut ur fängelset efter avtjänat straff.

Att han hade barn hade varit känt sedan han greps och åtalades. Tidningen lämnade ett svar med samma innehåll till G.

När det gällde bilderna på barnen hade den ställföreträdande utgivaren svårt att tro att det legat en opixlad bild ute på hemsidan. Skälet till det var att det var fotografen som pixlat bilderna innan han skickade dem till tidningen. I tidningens arkiv fanns därför endast pixlade bilder.

När det gällde de skrivna uppgifterna, hade tidningen endast angivit barnens ålder, inte till Exempel hemort eller kön.

PO:s bedömning: ”Inget skäl lyfta fram familjerelationer”

PO inledde med att slå fast att grov brottslighet generellt sett har ett allmänintresse.

Allmänheten har rätt att få ta del av vad som inträffat, eftersom grov brottslighet kan påverka och beröra en stor krets. Till det kommer att information är ett sätt att motverka ryktesspridning i samhället.

Med tiden klingar allmänintresset av ett grovt brott av, enligt PO. I normala fall har t ex en förestående frigivning av en person som dömts till fängelse inget allmänintresse. Med grova brottslingar kan det dock finnas skäl att i offentligheten diskutera lämpligheten av till exempel en förtida frigivning. På senare tid har den typen av frågeställningar väckts när det gäller John Ausonius, Tommy Zethraeus, Mattias Flink och Göran Lindberg.

För N:s personliga del finns det därför inte pressetisk grund att kritisera den uppmärksamhet permissionerna fått, enligt PO.

En sådan rapportering ska emellertid utformas så, att till exempel anhöriga eller brottsoffer inte förorsakas en oförsvarlig publicitetsskada. I det här ärendet har båda anmälarna lyft fram barnens situation. När det gäller barn och personer som skadats av kriminalitet finns det, enligt PO, starka pressetiska skäl för tidningen att vara mycket försiktig med de uppgifter som lämnas. En uppgift som normalt är harmlös kan, i ett sådant här sammanhang, förorsaka en publicitetsskada.

Att N:s barn drabbas hårt av omständigheterna runt honom är naturligtvis ställt utom allt tvivel, även de har skadats av hans kriminalitet. Till det kommer att de är minderåriga.

Publiceringarna den 5 och den 6 november lyfter fram barnens närvaro. Huvudrubriken i papperstidningen den 6 november lyder ”Umgicks med sina barn i fyra timmar”.

Ingressen nämner barnens närvaro, liksom flera passusar i artikeltexten. Vi får veta vilka restauranger och vilken typ av affärer de besökt, att stämningen i gruppen föreföll god, att N lade armen om sina barn vid flera tillfällen och att de kramades som avsked.

PO sammanfattar sin bedömning med att det sällan finns skäl att i ett sådant här sammanhang över huvud taget lyfta fram familjens inre relationer.

Sett till den utsatta situation de här barnen har, som barn till en man dömd för en serie av mycket uppmärksammade våldtäkter, är dessa detaljer av allt för integritetskänslig natur.

För det bör tidningen klandras för brott mot god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnd: ”Grovt brott mot god publicistisk sed”

Nämnden instämmer i PO:s bedömning i ärendet och finner att omständigheterna är sådana att tidningen ska klandras i enlighet med den allvarligaste nivån på det pressetiska systemets bedömningsskala: för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av Pressens Opinionsnämnds (PON:s) beslut. Beslutet i dess helhet finns tillgängligt på PON:s hemsida www.po.se