”Internet är världens bästa bibliotek”
Uppdaterad 2014-05-20 | Publicerad 2014-05-13
Piratpartiets Christian Engström vill att all ickekommersiell spridning ska vara fri
Piratpartiets toppnamn Christian Engström, 54, ser EU-parlamentet som ett Game of Thrones - i modern tappning.
– Inte lika mycket sex och våld, men precis lika mycket politiskt maktspel, säger han.
Den politiska tv-serien House of Cards har han inte sett - ännu. Men däremot följer han Game of Thrones.
Christian Engström menar att det maktspel som förekommer i tv-serien på många sätt likar det som sker bland parlamentarikerna i Bryssel och Strasbourg. Han har själv levt i det sedan 2009 då Piratpartiet lyckades surfa på fildelarvågen som bar ända in i EU:s hjärta.
Hur har de här åren varit?
– Väldigt hektiska. Man flänger som en flipperkula, men samtidigt är det jätteroligt för vi kan visa resultat.
Som?
– Vi stoppade Actaavtalet som skulle ha inneburit hårdare fildelarjakt. Det var det första jag gjorde 2009, att börja arbeta med den frågan. Jag lyckades påverka den gröna gruppen att driva den i fullständig motvind i parlamentet i 2,5 års tid. Men tack vare det arbetet kunde vi föra ut information till aktivister utanför och plötsligt, när förhållandena var de rätta, blev det en perfekt storm där hundratusentals människor gick ut på gatorna i olika länder och demonstrerade. När det var tryck utifrån gick det att skapa en majoritet för att säga nej till avtalet i parlamentet. Så det är en stor seger.
På vilket sätt är du själv en pirat?
– Jag kämpar för friheten på internet, det är det Piratpartiet handlar om. Det kan låta fånigt att ha ett politiskt parti som är för fri fildelning men skälet till det är mycket större än så. Det handlar om att säga nej till övervakningsstaten, censur och att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna i den digitala eran. För de andra partierna är det självklart att inte inskränka yttrandefriheten på papper eller på gator och torg. Men de har inte fattat att det måste vara samma rättigheter på internet.
Vad vill du göra kommande fem år?
– Samma sak - försvara friheten på nätet. Det kommer till exempel upp två nya personuppgiftslagar som ska reglera hur stora företag får behandla våra personuppgifter och ett direktiv om vad polis- och säkerhetstjänster ska få göra, här är jätteviktigt att vi får till bra lagstiftning.
Ska man kunna ta och sprida vad som helst på internet?
– Allt ska inte vara tillåtet. När det rör personuppgifter ska det vara strikta regler kring hur man får sprida. Men när det gäller kultur och kunskap vill vi att all ickekommersiell spridning ska vara fri. Använder man det kommersiellt ska man betala, där vill vi behålla upphovsrätten.
Vad är skillnaden?
– Om man inte gör det för att tjäna pengar utan för att man vill dela med sig av kultur som man älskar, då ska det vara helt fritt. Det är något positivt och samma princip som biblioteken. För 150 år sedan var folkbiblioteken väldigt kontroversiella och förläggarna var emot det. Nu vet vi att det var biblioteken som ökade intresset för kultur.
Så man kan jämföra internet med ett bibliotek?
– Ja, internet är världens bästa bibliotek! Alla som har en internetuppkoppling har hela världens kultur och kunskap ett musklick bort. Det är något fantastiskt. Det är Alexandria 2.0 med extra allt.
Du är släkt med konstnären Albert Engström. Har du funderat på rättighetsfrågorna utifrån det perspektivet?
– Ja det har jag. Albert dog 1940 och fram till för några år sedan fick jag några tusen kronor i royalty för hans bilder och texter varje år. Det är fullständigt vansinnigt. Det var ju inte för att hans barnbarnsbarn skulle få några tusenlappar en dag som han var en av Sveriges mest produktiva konstnärer. Det är helt absurt. Jag hade inte gjort något för att förtjäna de pengarna.
Hur rädd är du att ni ska åka ut?
– Rädd och rädd, jag jobbar för att vi ska finnas kvar. Vi behövs, vi tillför ett nytt perspektiv. Men det är naturligtvis upp till väljarna att avgöra.
Vad gör du om ni åker ur?
– Det har jag inte planerat för. Jag har planerat för att sitta en mandatperiod till.
Av hundra granskade kandidater i EU-valet är du rikast. Varför?
– Jag jobbade på ett dataföretag i 20 år och köpte in mig som delägare. 1997 lyckades vi sälja företaget till en stor koncern och fick en slant för det. Men det var inte en sådan där fenomenal dotcom-försäljning. Det här var ett stabilt företag med substans. Vi var väldigt nöjda med affären och det var köparen också.
Ditt parti samlar in pengar eftersom ni inte tar ut några medlemsavgifter. Hur mycket skänker du själv?
– Under huvuddelen av mandatperioden har jag givit 20 000 i månaden till partiet. Men inte just nu. Nu använder jag dem till omkostnader som har med uppdraget att göra.
Vem gillar du mest, Julian Assange eller Edward Snowden?
– Jag vill egentligen inte säga att jag gillar den ena mer eller mindre. Edward Snowden har gjort en fantastisk hjälteinsats och satt sig själv i fara för att avslöja något jättelikt. Och Julian Assange har gjort en stor journalistisk insats genom att erbjuda andra visselblåsare, Chelsea Manning speciellt, en möjlighet att komma ut med uppgifter. Så jag är imponerad av bägge, men kanske extra mycket av Snowden.
Berätta något om dig själv som få vet om?
– Oj. Kanske att jag har skrivit en oanständig dryckesvisa som har blivit ganska populär, i synnerhet på tekniska högskolor i Sverige? Den heter "Balladen om Theobald Thor". Det är en översättning av en engelsk dryckesvisa som jag gav en svensk text när jag studerade i mitten av 80-talet, och så har den spridits i sångböcker sedan dess. Som upphovsman är det roligt att se att något man gjort lever vidare.