Rumphuggen debattstart inför EU-val

Huvudfavoriten saknas när kandidaterna till jobbet som ny ordförande i EU-kommissionen samlas till en första debatt inför EU-valet.

Kanske kvittar det.

Intresset för toppkandidatsprocessen är fortsatt låg bland medlemsländerna.

Från höger till vänster finns fem toppjobbssugna politiker på plats för att debattera i nederländska Maastricht på måndagskvällen. Risken är ändå överhängande för att det mesta slutar med en gäspning, då inte bara förstehandsfavoriten Manfred Weber saknas – utan också hans två kanske mest sannolika utmanare, Margrethe Vestager och Michel Barnier.

Bayraren Weber är tysk EU-parlamentsledamot och formell så kallade "spitzenkandidat" för EU:s största partigrupp, kristdemokratiskt konservativa EPP.

Inför EU-valet 2014 innehades samma position av luxemburgaren Jean-Claude Juncker. Då sade mängder av både experter och politiker att "spitzenkandidat"-systemet inte skulle spela någon roll. När det var dags för EU:s stats- och regeringschefer att föreslå en ny kommissionsordförande skulle de ändå föreslå någon annan.

Fast så blev det inte.

Ju närmare EU-valet kom, ju mer betonades att EU-parlamentet bara skulle acceptera någon av toppkandidaterna. Och då EPP som väntat fick flest mandat i parlamentet blev Juncker det givna favoritnamnet – och han fick också jobbet.

Saknar erfarenhet?

Men att 2019 ska bli som 2014 är fortsatt långt från givet.

Ett stort frågetecken är Webers relativa orutin. 46-åringen har aldrig varit minister, ens på regional nivå. Det kan visserligen ses som en fördel av de medlemsländer som gärna vill att kommissionen ska spela en mer undanskymd roll framöver. Men det riskerar samtidigt att bli en nackdel när EU ska representeras vid stora internationella sammanhang i möten med exempelvis USA:s president Donald Trump eller Kinas Xi Jinping.

Själv suckar han mest tungt över den ständiga frågan om rutinen.

– Förlåt, men jag är faktiskt medlem av EU-parlamentet sedan 15 år. Jag har lett den största partigruppen i fem år och vi är den mest enade politiska familjen. Vad EU behöver är politiker som kan kompromissa och få ihop Europa igen. Och det är vad jag har gjort, säger Weber i en utfrågning hos nyhetssajten Politico Europe och tv-kanalen Arte.

– Jag är väl förberedd. Jag har redan fått en massa stöd. Jag har ett demokratiskt mandat för det jag gör – och det tror jag är precis vad EU behöver.

Vestager vill inte?

Måndagens debatt i Maastricht sker dock utan Weber, som är upptagen med att fira tyske förre finansministern Theo Weigels 80-årsdag. I stället ska EU-valet diskuteras av socialdemokratiske toppkandidaten Frans Timmermans, EU-skeptiskt konservative Jan Zahradil, vänsterns Violeta Tomic, liberalen Guy Verhofstadt och gröne Bas Eickhout.

Ingen av de fem ses dock som en särskilt tänkbar ny kommissionsordförande, även om Timmermans och Verhofstadt ingår i det som sannolikt blir en majoritetskoalition av kristdemokrater, socialdemokrater och liberaler i det kommande parlamentet.

Som närmaste utmanare till Weber nämns i stället främst danska EU-kommissionären Margrethe Vestager, som ingår i en hel grupp av liberala toppkandidater. Fast hon kanske inte ens vill.

– Jag skulle väldigt gärna fortsätta som kommissionär, för på mitt område är vi mitt uppe i någonting där jag tror att vi kan göra mycket mer för att tjäna européerna, säger konkurrensansvariga Vestager till Arte och Politico Europe.

Miljökämpen Barnier?

Bortom de uttalade toppkandidaterna upprepas samtidigt namnet Michel Barnier ständigt som en tänkbar kompromiss. 68-åringen med erfarenhet som såväl fransk utrikesminister som EU-kommissionär och OS-general har hyllats brett och vitt för sina insatser som EU:s chefsförhandlare om brexit.

Och i ett läge när klimatfrågorna växer i valopinionen och stöd kanske kommer att krävas av de gröna partierna i EU-parlamentet har Barnier plötsligt klivit fram som miljöaktivist.

"Vi kan inte längre sluta våra ögon och stänga våra lungor för vad som sker med vår miljö. Bästa tillfället att dra igång nya gröna EU-åtgärder var för flera år sedan. Näst bästa tillfället är nu", skrev Barnier nyligen i en debattartikel för mediaorganisationen Project Syndicate.