Här måste de unga rösta – annars blir det böter

Wolfgang Hansson

helskärm

LEUVEN-BRYGGE-BRYSSEL, BELGIEN. 18-åriga Loes har inget val. Hon måste rösta i EU-valet.

Gör hon inte det riskerar hon böter.

– Jag tycker det är fel att tvinga unga personer som inte haft tid eller intresse av att sätta sig in i de politiska frågorna att rösta, säger hon.

Vi sitter på ett utekafé i den pittoreska universitetsstaden Leuven där Loes van Looke läser statskunskap. En regnskur har precis dragit förbi och kullerstenarna blänker när solen börjar titta fram.

Lite här och var hänger det valaffischer för olika kandidater men på det stora hela är EU-valet tämligen frånvarande.

Men alla belgiska ungdomar måste ändå förhålla sig till valet. I Belgien är det lag på att alla måste rösta, även ungdomar från 16 år. Den som inte gör det riskerar böter. Om man under en 15-årsperiod låter bli att rösta upprepade gånger kan man dessutom bli fråntagen sin rösträtt.

Loes van Looke har i grunden ingenting emot att rösta. Tvärtom. Men hon ogillar ändå tvånget.

– Jag är politiskt intresserad men har ändå haft svårt att få tid att sätta mig in i var de olika partierna står. Är man tvungen att rösta tycker jag också att man måste göra ett väl övervägt val. Om jag som är intresserad ändå är förvirrad kan jag bara föreställa mig hur svårt de måste vara för alla ungdomar som inte är politisk intresserade överhuvudtaget.

Hon ruskar missnöjt på det långa, bruna håret.

Loes van Looke har fullt upp med studierna. Det är examensperiod och hon har till och med en tenta den 10 juni, dagen efter valet. Eftersom hon är skriven i sin hemstad Mol måste hon rösta där.

Föräldrarna betalar

– Kollektivtrafiken i Belgien är usel. Det tar mig tre timmar att resa hem och sedan måste jag stå i kö i flera timmar för att rösta. Det skulle påverka mina studieresultat negativt om jag åkte hem för att rösta.

I Belgien kan människor inte poströsta, förhandsrösta eller rösta på annan ort.

– För att inte riskera böter har jag gett mina föräldrar en fullmakt att rösta i mitt ställe, berättar hon och drar den korta, svartblå skinnjackan tätare om sig. Jag vet inte hur höga böterna är men jag vill inte riskera något.

Hon har redan svårt att få ekonomin att gå ihop. Föräldrarna betalar för hennes studentrum som kostar 5 000 kronor i månaden.

– Ett litet kyffe utan vare sig toalett eller kök, klagar Loes.

Loes är i grunden inte mot systemet med obligatorisk röstning men tycker att det borde tillämpas bara på de som är 25 år eller äldre.

– Först när man mognat lite och förstår hur samhället är uppbyggt går det att sätta sig in politiken. Innan dess bör det vara frivilligt att rösta.

De extrema som hörs

Vi kör tio mil västerut till den historiska staden Brygge där Leonie De Decker går sista året på gymnasiet. Hon ska börja läsa juridik på universitetet i Gent till hösten.

I motsats till Loes tycker hon det är bra att även de yngsta måste rösta.

– Annars är det bara ungdomar med det mest extrema åsikterna som skulle gå och rösta, säger hon och tar en klunk te. Det är de som hörs och syns överallt på sociala medier. Tvånget gör att även de som har åsikter mer i mitten måste rösta. Därmed återspeglar resultatet mer hur folkviljan egentligen ser ut.

Hon ser hur många av hennes vänner och klasskamrater lättare tar till sig extrempartiernas budskap.

– De är mycket bättre på att utnyttja sociala medier och nå ungdomarna. Därför tror jag de kommer att gå fram kraftigt i EU-valet. Belgien är väldigt polariserat. De som förlorar på det är mittenpartierna.

I skolan har de inte fått mycket information om valet.

– Vi hade en halv dag då en lärare berättade om EU och hur parlamentet fungerar. Det är allt.

Medan vi pratar passerar hästdragna vagnar med turister som filmar de historiska byggnaderna som finns överallt i den gamla handelsstaden. De många uteserveringarna längs torgen är mer än halvfulla.

– Nu är det okej men på sommaren är det alldeles för många turister här. Då försöker vi bofasta lämna stan.

Högt valdeltagande

Leonie tror att de viktigaste frågorna för ungdomar i EU-valet är klimatet, världsläget och mental hälsa.

– Många unga mår dåligt på grund av hård press både i skolan och privatlivet. Men det är jättesvårt att få hjälp. Tidigare var det tabu att berätta om problemen men nu är det långa köer för att få tid hos en terapeut eller psykolog.

Beslutet att låta 16–17-åringar delta i EU-valet har tagit mer än tio år att fatta.

– Så länge har vi drivit frågan, förklarar Hermelinde Hooft på Flemish Youth Council, en organisation som agerar rådgivare och remissinstans till regeringen i ungdomsfrågor.

Hon visar upp det enkelt inredda kontorslandskapet i ett slitet stenhus i centrala Bryssel där de har sitt högkvarter.

– Vi har alltid tyckt att rösträtten för unga ska vara frivillig. Vi vill det ska vara en positiv upplevelse. Men nu när det blev tvingande försöker vi ändå utnyttja fördelarna.

Hon drar med handen genom den tjocka, rödlätta hårmanen.

– Fördelen med att det är obligatoriskt är att många ungdomar ändå gör sin röst hörd. Vi får ett valdeltagande på över 80 procent vilket är klart högre än många andra länder. Utan tvånget skulle vi inte nå dit.

Känner inte till valet

Man kan tycka att valdeltagandet i så fall borde vara ännu högre. Men Belgien räknar inte in de tio procent som brukar rösta blankt. Många i protest mot tvånget.

I de opinionsmätningar som ungdomsrådet gjort är det ungefär hälften av de unga som vill ha obligatorisk röstning medan den andra hälften är emot.

– När vi varit ute på skolor och diskuterat med elever har ena halvan varit väldigt entusiastiska och pålästa och vill göra sin röst hörd. Den andra hälften har inte ens känt till att det är EU-val på gång. Så skillnaderna är stora.

Därför drev ungdomsrådet på för att regeringen skulle skicka ut ett brev till alla 16–17-åringar där det framgick att de måste rösta och med lite information om varför EU-valet är viktigt för deras framtid.

För myndiga har röstningen varit obligatorisk så länge Hermelinde Hoofts kan minnas.

– Det är helt enkelt en tradition som alla vant sig vid. Det finns inga omfattande diskussioner om att avskaffa tvånget eller att tillåta förhandsröstning eller poströstning.

Även i Tyskland och Österrike får 16–17-åringar rösta i EU-valet. Men där är det frivilligt.