Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Splittringen är stor inför Nato-toppmötet

Dramatik inför toppmötet i dag

NEWPORT, WALES. Dra gränsen för hur långt Europa och USA är beredda att låta Putin gå.

Det är viktigaste punkten när Obama, Merkel och en rad andra världsledare träffas på Natotoppmöte i natursköna Wales.

Men splittringen inom alliansen är stor.

Jag tar tåget från London Paddington till Cardiff. Konduktören manar passagerarna att meddela honom om vi ser något misstänkt.

Natomötet åtföljs av den största säkerhetsoperationen hittills i Storbritannien med 9 500 poliser.

Utanför kusten ligger sju krigsfartyg på redden som en styrkedemonstration och för att ge extra skydd åt det 60-tal stats- och regeringschefer som besöker Newport under torsdag och fredag.

Frågan är om Rysslands president Putin ändå låter sig imponeras.

Putin annekterade Krim och drabbades av lite sanktioner. Han invaderade östra Ukraina och drabbades av ytterligare sanktioner. Men hans enda svar har varit att håna alla de åtgärder som omvärlden vidtagit för att stoppa Rysslands framfart.

Han utmanar öppet Nato genom att inleda en regelrätt rysk invasion bara dagar före toppmötet samtidigt som han säger ”om jag vill ta Kiev gör jag det på två veckor”.

– Ingen vill ha en permanent kris med Ryssland, säger en brittisk diplomat. Men om vi inte gör något kan det vara en signal till Putin att han kan fortsätta.

Nato-länder som Polen och de baltiska staterna är livrädda för att de som före detta sovjetiska satellitstater står näst i tur. De driver på hårt för att få Nato att upprätta permanenta baser i deras länder. Men bortsett från USA, Storbritannien och några till är entusiasmen bland Natos 28 medlemsländer begränsad.

Förhandssnacket ger vid handen att kompromissen blir roterande styrkor vilket inte anses provocera Ryssland lika mycket.

Ukrainas president Petro Porosjenko är speciellt inbjuden till Wales för ett extramöte om Ukraina men mycket tyder på att Nato-ledarna redan gett upp hoppet om att rädda Ukraina ur Putins klor.

Verbalt ger alla Natoländerna sitt stöd till regeringen i Kiev. Men i ett läge när det är uppenbart att Ukrainas regeringstrupper inte klarar av att försvara sitt territorium mot Rysslands invasion så är det ingen som vill bidra med några vapen. Ännu mindre med egna trupper.

Istället handlar allt nu om att försvara Nato-ländernas gränser. Skulle Putin mot förmodan anfalla ett Natoland kommer alliansen att slå tillbaka. Ukraina vill visserligen bli medlem men är det inte och får därför klara sig på egen hand.

Men åsikterna om hur tufft Nato i övrigt bör vara mot Ryssland skiljer sig åt rejält mellan olika länder.

Alla östländer är inte oroliga eller tycker att det inte är någon idé att utmana Ryssland. Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Rumänien tillhör dessa. Ungerns inställning får i det närmaste betraktas som ryssvänlig.

Inte heller Österrike, Grekland och flera andra länder i Sydeuropa vill gå för hårt fram.

Tyskland har länge bromsat hårdare sanktioner mot Ryssland. Nu verkar Merkel ha tappat tron på Putin och betraktar honom som helt oberäknelig. Det kan göra att Tyskland lättar lite på sitt sanktionsmotstånd. En återhållande faktor är att Tyskland är ett av de länder som skulle drabbas hårdast vid ett stopp av import av rysk gas.

Frankrike har fått skämmas rejält eftersom man insisterat på att leverera flera krigsfartyg till Ryssland trots krisen. Nu har Hollande bara en dag före Natomötet gått med på att stoppa leveransen. Allt annat hade varit oerhört pinsamt för Nato.

Turkiet spelar lite av en dubbelroll. Med sitt geografiska läge är man oerhört viktig i kampen mot Islamiska staten, IS, framfart i Irak och Syrien. Samtidigt har turkarna spelat under täcket med IS eftersom man i början såg islamisterna som en motvikt mot kurdiska landvinningar i området.

Hur Nato ska agera mot IS blir en annan av toppmötets viktiga frågor.

Normalt skulle Ryssland ha varit med som partner på toppmötet. Av förklarliga skäl har Putin inte fått någon inbjudan.