Bokläsandet ökar - bland vissa

Professor: De som alltid har läst läser ännu mer i dag

Bokläsandet är en klassfråga.

Trots att böckerna säljer som smör i Sverige är det bara vissa grupper som står för slukandet.

– De som alltid har läst läser ännu mer i dag och det handlar främst om högutbildade människor, säger Mats Myrberg, professor vid Lärarhögskolan i Stockholm till aftonbladet.se.

Sveriges läsfantasters största högtid har börjat - bokmässan i Göteborg. Och pengarna strömmar just nu in till bokbranschen. Enligt en färsk rapport från Svenska förläggareföreningen köpte varje svensk över tio år drygt tio böcker per person förra året. Bäst gick det för internetbokhandlarna som sålde böcker för 950 miljoner kronor.

Men det är långt ifrån alla som läser. Den typiske svenske bokslukaren är:

Ett barn mellan 9 - 14 år eller

En högutbildad kvinna som nått pensionsåldern.

Förra året läste drygt 60 procent i den första gruppen ur en bok varje dag. Bland de högutbildade kvinnorna ägnade sig 45 procent åt bokläsning minst en gång per dag. Minst intresserade av att läsa var lågutbildade män.

Unga läser mindre

– Bokförsäljningen ökar men slutsatsen man kan dra är att de som läste förut läser väldigt mycket mer i dag. De som inte läste tidigare läser inte nu heller, säger Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet och som har forskat mycket kring svenskarnas läsvanor.

I vissa grupper har läsandet minskat.

– De unga mellan 14 och 15 år läser mindre nu än tidigare. Bland unga pojkar är det en mycket tydlig nedgång. Där har amerikansk forskning visat att det är datorspelen som konkurrerar ut böckerna.

Samtidigt behöver inte konkurrens från datorer, internet, tv och film vara negativt för bokläsandet.

– Om vi följer med i en tv-serie om någonting som intresserar oss så vill vi gärna också läsa om det. Tv-tittandet blir en anledning till att läsa, säger Mats Myrberg.

På sikt spår han att den traditionella bokens framtid är hotad.

Läsförmågan påverkas

– I dag skriver vi mycket jämfört med vad vi gjorde tidigare och framförallt skriver vi på jobbet. Min gissning är att inom 15 - 20 år så kommer våra datorer ha en taligenkänningsfunktion som gör att vi pratar med våra datorer som sedan själva skriver texten. Och när skrivandet avtar så påverkas också läsförmågan, säger Mats Myrberg.

Men forskningen pekar åt olika håll och alla är inte lika pessimistiska som Mats Myrberg.

– Andelen svenskar som läser regelbundet har ökat under det senaste decenniet. Jag tror att vi kommer att läsa traditionella böcker tills dess att ny teknik fungerar bättre. Det skulle förvåna mig om man inom tio år har gjort e-böckerna lika komfortabla som vanliga böcker är i dag, säger Lars Höglund, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Göteborgs universitet.