Så ska invandrare lättare få arbeten
Publicerad 2012-05-17
Utbildningskontrakt, begränsad föräldrapenning och socialbidrag även när man får jobb.
Så vill partierna lösa den höga arbetslösheten bland utrikes födda.
Fredrik Reinfeldt sågades när han slog fast att det inte råder massarbetslöshet bland "etniska svenskar".
Men att arbetslösheten är högre bland utrikes födda är det inget parti som förnekar. Enligt långtidsutredningen 2011 var arbetslösheten bland utrikesfödda 14, 3 procent jämfört med 7,1 procent bland de födda i Sverige.
Bra oavsett bakgrund
Anders Forslund, professor på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menar att åtgärder som fungerar bra för en grupp också är bra för andra. Oavsett etnisk bakgrund.
– Personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är hjälpta av subventionerade anställningar. Det finns ju redan för utrikesfödda i form av instegsjobb, men det är alldeles för få som får ta del av åtgärden, säger han.
Annat som har effekt är kraftigt förstärkt förmedlingshjälp till arbetslösa. Alltså att varje arbetsförmedlare eller coach får rejält med tid för att hjälpa den som är arbetslös.
”Dyr åtgärd”
– I stället för att en förmedlare hjälper hundra personer kan det handla om att hjälpa tio-femton stycken. Det är en dyr åtgärd men vi har sett att det bär sig eftersom de arbetslösa kommer in på arbetsmarknaden mycket snabbare än i dag.
Även de åtta riksdagspartierna har förslag för att minska arbetslösheten bland utrikes födda. Allt ifrån bättre instrument för att omsätta yrkeskunskaper från ett annat land till svenska till utbildningskontrakt för gymnasiestudier finns med.
Så vill partierna få bukt med arbetslösheten bland utrikes födda
Aftonbladet har frågat de åtta partierna vilka åtgärder de ser som viktigast för att minska arbetslösheten bland de utrikes födda:
Moderaterna
Tomas Tobé, arbetsmarknadspolitisk talesperson.
– Vi vill förändra försörjningsstödet så att det blir lönsamt att arbeta. I dag är det väldigt höga marginaleffekter. En möjlig lösning är att människor får behålla försörjningsstödet i ett halvår efter det att de har fått jobb. Vi vill också höja kvaliteten på SFI-undervisningen och kombinera den med praktik så att den blir mer yrkesinriktad. Vi vill även behålla de lönesubventionerade anställningsformer som instegsjobb och nystartsjobb.
Kristdemokraterna
Emma Henriksson, gruppledare och migrationspolitisk talesperson.
– Arbetskraftsinvandring är helt rätt. Då får fler arbetsgivare någon med utländsk bakgrund i sin arbetskraft vilket minskar diskrimineringen. Sen är instegsjobb och nystartsjobb viktiga åtgärder men vi måste bli bättre på att informera om dem.Vi vill också höja straffen för diskriminering på arbetsmarknaden. Vi är även för att minska försörjningsstödet gradvis när en person för ett jobb. Sen tittar vi även på lärlingsprovanställningar.
Folkpartiet
Hans Backman, arbetsmarknadspolitisk talesperson.
– Vi vill ha ungdomsavtal, det vill säga en anställning med handledning mot reducerad lön för personer upp till 23 år. Sen vill vi begränsa föräldrapenningen för nyanlända. Det är också viktigt att personer med försörjningsstöd får behålla den inkomstökning det innebär att få ett jobb.
– Vi vill satsa på att utveckla yrkesinriktad svenskinlärning och på nyanlända elevers utbildning med tidig kartläggning av kunskaper och individuella insatser.
Centerpartiet
Annika Qarlsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson.
– Det här är strukturella problem som kräver strukturreformer. Vi vill luckra upp turordningsreglerna och sänka ingångslönerna. Båda delarna gör arbetsmarknaden väldigt stel. Sen vi vill införa en jobbpeng som innebär att den som är arbetslös själv får välja arbetsförmedling. Det kan leda till att arbetsförmedlingar specialiserar sig, till exempel på nyanlända flyktingar. Och den som inte är nöjd kan byta, vilket höjer kvaliteten på förmedlingarna.
Miljöpartiet
Gunvor G. Ericson, gruppledare:
– Viktigast är att skapa fler jobb att söka, bland annat genom att ställa om samhället till att bli mer klimatsmart och grönt. Men det handlar också om att riva strukturella hinder som gör det svårt för människor att utbilda sig för att kunna ta jobben. I dag måste utrikesfödda klara grundskolan på 80 veckor, vilket man inte klarar om man ska föda barn till exempel. Sånt måste bli mer flexibelt. Vi tror också mycket på ökad validering där utländska yrkeskunskaper och utbildning omsätts till svenska.
Socialdemokraterna
Ylva Johansson, arbetsmarknadspolitisk talesperson:
– Först och främst visar statistiken att låg utbildning är ett större hinder på arbetsmarknaden än etnisk bakgrund. Samtidigt är de utrikesfödda överrepresenterade bland lågutbildade. Därför är utbildning viktigt för alla arbetslösa. Vi föreslår utbildningskontrakt för att personer under 25 år ska kunna få en gymnasieutbildning, men också utbildningsvikariat där långtidsarbetslösa kan få vikariera för anställda som får kompetensutveckling under ett halvår och traineejobb för dem som har en utbildning men behöver få in en fot på arbetsmarknaden.
Vänsterpartiet
Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesperson:
– För nyanlända handlar det till exempel om att förbättra SFI-undervisningen och se till att den som har barn också har rätt till barnomsorg när man läser på SFI. Dessutom att öka möjligheten till validering av utländsk yrkeskunskap och att kompletteringsläsa det man behöver för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I stort behövs också ett mer kraftfullt arbete för att minska diskrimineringen i arbetslivet. Vi vill till exempel införa diskrimineringsplaner av liknande modell som finns för jämställdheten. Det tvingar arbetsgivarna att se över vilka eventuella diskriminerande strukturer man har på sin arbetsplats och man också tvingas göra något åt dem.
Sverigedemokraterna
Sven-Olof Sällström, arbetsmarknadspolitisk talesperson:
– Svagare grupper i samhället konkurrerar om samma jobb. Förutom att människor ska läsa svenska och erbjudas utbildningar till yrken som är eftertraktade på arbetsmarknaden så vill vi begränsa nyinvandringen. I dag ökar arbetskraften snabbare än antalet lediga jobb. Fyller man på med nya grupper hela tiden så blir det ännu svårare för dem som redan står långt från arbetsmarknaden.