Generaldirektören: Fler kontroller av arbetslösa
Publicerad 2013-10-18
70 000 arbetslösa riskerar att inte få a-kassa, efter att tiden för aktivitetsrapportering stängts hos Arbetsförmedlingen.
Nu kräver generaldirektören Clas Ohlsson fler kontroller av de arbetslösa.
Samtidigt ökar frustrationen hos de hårt ansatta arbetsförmedlarna, visar interna dokument.
När den första inlämningsperioden för aktivitetsrapporter stängde i onsdags hade bara 90 000 arbetslösa som söker eller har a-kassa lämnat in sin rapport.
Det innebär att resten av den 160 000-man stora gruppen, alltså 70 000 arbetslösa, missat deadline – och riskerar att varnas av sin a-kassa om de är berättigade att få någon.
Nästa steg efter varning är avdrag på ersättningen.
– Det här är en ny rutin för både oss och de arbetssökande och vi har haft vissa tekniska inkörningsproblem, säger Göran Åhman, projektledare för införandet av aktivitetsrapporter på Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande.
Men problemen har varit flera.
Sliter med rapporteringen
Vid minst två kända tillfällen drabbades tusentals arbetslösa av så pass allvarliga tekniska fel med sina rapporter att inlämningstiden fick förlängas. För 8 000 arbetssökande blev sista datumet förlängt till november. För resten av gruppen blev inlämningstiden förlängd till i onsdags.
Och även efter att inlämningstiden gått ut sliter medarbetare på Arbetsförmedlingen med tekniken kring rapporteringen, kan Aftonbladet avslöja.
”Varför finns inte kundsupporten tillgänglig när vi sitter mitt i detta? Ringde idag för hjälp men fick till svar att det var telefontid mellan 10-12, skulle få lämna det skriftligt med svar imorgon. Vi häpnar!!”, står det i en chatt där de anställda fått dela frågor och bekymmer om aktivitetsrapporterna.
Lösningen: Fler kontroller
En annan anställd skriver om de tekniska problemen: ”Det blir mycket merjobb för oss som redan är belastade. Kom ut med en förklaring som vi kan meddela sökande. Vi kan inte skylla på tekniska problem i all evighet”.
En tredje anställd beskriver att det nya rapporteringssystemet skapar problem och gör att de anställda måste uppfinna nödlösningar. Hon konstaterar: ”Ska det vara så här att vara arbetsförmedlare????”
Listan över klagomål kan göras lång.
Som svar på problemen gick i går ett meddelande ut till de anställda på Arbetsförmedlingens intranät från generaldirektören Clas Ohlsson.
Där slog han fast nya riktlinjer för hur aktivitetsrapporterna ska granskas – med fler kontroller.
Krav på handlingsplan
”Arbetslösa som uppbär arbetslöshetsersättning ska [...] ha en individuell kontakt med Arbetsförmedlingen varje månad, via telefon de fyra första månaderna genom Kundtjänst, och därefter via besök”, står det i meddelandet.
Det räcker inte att den arbetslöse söker jobb och rapporterar om det i den nya rapporten. För att det ska bli kvalitet i rapporterna kräver generaldirektören också att handläggare ska följa upp på vilket sätt den arbetslöse har sökt jobb och genomfört sina aktiviteter med en handlingsplan.
Den handlingsplanen ska ha ”god kvalitet” och innehålla ”uppföljningsbara aktiviteter”. Där ska också finnas en ”tydlig beskrivning av arbetssökandets inriktning”, står det i meddelandet som Aftonbladet tagit del av.
Först ska aktivitetsrapporten granskas av en handläggare på Arbetsförmedlingen, sedan ska ett möte hållas om rapporten och fortsättningen på arbetslösheten:
De hårdare riktlinjerna och besöksfrekvensen gäller för alla arbetslösa framöver, även de grupper som senare ska börja rapportera om vilka jobb de sökt. Sammanlagt handlar det om en halv miljon arbetslösa människor när aktivitetsrapporteringen införts helt och hållet i mars 2014.
”Gynnar den arbetssökande”
Poängen med de nya aktivitetsrapporterna var att förenkla rapporteringen och standardisera sättet som arbetslösa rapporterar om hur de har sökt jobb.
Några extra pengar för det nya systemet har Arbetsförmedlingen inte fått av regeringen, som beslutat om frågan.
I pressmeddelandet konstaterar Göran Åhman att kommunikationen måste öka mellan Arbetsförmedlingen och de arbetslösa eftersom ”arbetssökande inte sett nyttan med de nya aktivitetsrapporterna”.
– Där ska vi lägga ännu mer kraft på att visa att det här är något som gynnar den arbetssökande. Aktivitetsrapporterna ger oss ett bra underlag för samtalet med den arbetssökande. Vi kan titta framåt och fokusera på vad han eller hon kan göra, inte vad som redan är gjort, säger han.