Tvingades låna till operationen
Publicerad 2011-09-08
Utförsäkrade Lisbeth vägrades hjälp – betalade 140 000 själv
Lisbeth Forsberg, 48, var utförsäkrad och sängliggande – men landstinget vägrade bekosta en ryggoperation.
I stället lånade hon ihop 140 000 kronor och betalade själv.
Sex månader senare är hon på väg tillbaka ut i arbetslivet.
I mars 1989 stod Lisbeth Forsberg hemma hos svärföräldrarna i Mjölby och mekade med sin gamla Volkswagen – när två diskar i ryggen plötsligt gick sönder.
Till en början var livet uthärdligt.
– I början på 90-talet hade jag långa bra perioder och kortare dåliga, men till sist hade jag inga bra perioder, säger hon.
Rådet: Acceptera läget
2004 var hon tvungen att sluta sitt arbete som förskollärare. Från maj 2010 var hon så dålig att hon inte kunde ta sig ur sängen utan hjälp och en rejäl morfindos.
Till slut tog hon sig till en privat ryggklinik i Strängnäs. Där fick hon en diagnos: srs (segmentell rörelsesmärta), och föreslogs en operation.
Men utan att ens träffa Lisbeth Forsberg tog landstinget i Östergötland beslutet att inte remittera henne dit.
– De sa att det bara var att acceptera läget.
Efter att ha blivit utförsäkrad i november 2010 och därefter levt på försörjningsstöd i sex månader tog hon saken i egna händer. Hon lånade ihop 140 000 kronor och betalade själv operationen på den privata kliniken.
Kan få betalt i efterhand
Sex månader senare kör Lisbeth bil, lagar mat, städar och går ner i vikt. Hon är övertygad om att hon kan jobba igen.
– Om jag hade gjort som landstingets läkare sagt hade jag fortfarande legat i sängen och inte haft något liv.
Hans Tropp, ryggkirurg på Universitetssjukhuset i Linköping, säger att srs är en omdiskuterad diagnos.
– Man är inte ense om att operation är en bra metod för den här typen av problem, många blir sämre av det. Men det är ett problem att vi läkare ofta gör olika bedömningar.
Han är dock öppen för att Lisbeth Forsberg kan få sin operation betald retroaktivt.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att sjukvården inte lägger extra börda på patientens redan svåra situation, så om vi kan ska vi lösa det här på bästa sätt.
Menar du ekonomiskt då?
– Ja.