Mötte media – då skojade han

Mattias Sandberg

helskärm

Kungen går sin egen väg.

Silvias vore bättre.

helskärm

I går invigde kungen den årliga sommarutställningen Solliden på Öland. Strax efter klockan fyra dök han upp i en rutig kavaj och höll ett kortare tal.

Man kan tycka vad man vill om vårt statsskick. Men med tanke på de senaste månaderna håller nog de flesta med om det är hyfsat jobbigt att vara Carl XVI Gustaf just nu.

Porrklubbsägare med smygtagna bilder, vänner som förhandlar med maffian och en skandalbok är ju sällan bra för det personliga varumärket.

Samtidigt verkar kungen inte vara den som bryr sig om ängsliga pr-strategier.

I höstas sket han i alla färdigskrivna uttalanden och höll en aningen obegriplig, men ändå smärtsamt ärlig, presskonferens.

Det var hans sätt att hantera krisen efter skandalboken.

I går valde kungen att inte kommentera de senaste dagarnas nyheter. I stället skämtade han friskt under sitt invigningstal.

– Man kanske skulle tänka sig att jag skulle ha en utställning om pensionärer. Men det är inte så. Inte alls. Utan det här är en utställning om en pigg femtioåring – Världsnaturfonden, förklarade kungen och drog ned skrattsalvor.

Det var hans sätt att hantera den nya krisen och det lär räcka.

Visst, förtroendet för kungahuset må vara rekordlågt. Enligt nya siffror från SOM-institutet uppger endast 34 procent att de känner stort förtroende.

Men andelen som vill införa republik har inte ökat, så vår monark sitter med andra ord säkert.

Och är det något man märker när man följer kungen och drottningen så är det vilket enormt stöd de har. Samtidigt väljer de att hantera sina kriser på helt olika sätt.

När TV 4 granskade Silvias pappa Walther Sommerlath i vintras avslöjades det att han tagit över en judiskägd fabrik i Berlin 1939 – ett led i den så kallade ariseringen av judiska tillgångar i Nazityskland.

Ingen kan beskylla Silvia för att ha något med det att göra. Men hon inledde ändå en utredning för att ta reda på vad som hänt.

Ingen kan heller beskylla kungen för att hans vänner kontaktar maffian.

Men bara misstanken om att han gett sitt godkännande till att betala miljoner till den organiserade brottsligheten borde räcka för att kungen skulle vilja följa i Silvias fotspår – och utreda vad som hänt.