”De elaka ska lida”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-10
Misstänkta dubbelmördaren beskrivs som ensam – och med ett hett temperament
Ensam och blyg, men med ett humör som kunde blixtra till.
Ingen förstår hur den 34-åriga kvinnan kunde döda två män med kniv.
– Det är chockerande. Vi undrar vad hon utsatts för, säger 34-åringens syster.
Polisens förundersökning är på över 600 sidor men ingenstans ges svar på frågan varför. Ingen av hennes ytterst få vänner eller släktingar verkar förstå att den 34-åriga kvinnan var kapabel att döda.
Själv ger hon inga riktiga svar.
– Jag vill att elaka människor ska lida, säger hon i de första förhören.
Eller:
– Han är en tvättäkta pedofil.
Svarar inte på frågor
Men polisen har inte funnit något stöd för hennes anklagelser mot männen och ju fler frågor utredarna ställer desto längre kommer hon från det första erkännandet.
Hon svarar inte på polisens frågor utan pratar med sig själv eller om helt andra saker.
Sedan tidigare vet vi att kvinnan lider av en allvarlig psykisk störning. I januari 2009 tvångsvårdades hon för paranoid schizofreni med vanföreställningar och hallucinationer.
Hon har flera gånger visat att hon kan vara en fara för sig själv, står det i domen från länsrätten. Och hon är i behov av antipsykotisk medicin.
Men efter några månader skrevs hon ut och i april förra året dog hennes pappa som hon levt tillsammans med under hela sitt liv. Mot slutet var han sjuk och hon vårdade honom.
21 000 kronor på sig
När 34-åringen greps den 4 april gick hon runt med pappans rollator. I polisförhören har hon gång på gång frågat efter den.
Hon hade täckbyxor, långkalsonger, mamelucker och raggsockar på sig. Tröja, skjorta, jacka. I väskan bar hon allt från köttbullar och chokladkakor till viktiga papper och hygienartiklar.
Sammanlagt hade hon 21 000 kronor i en hoprullad bunt med 500- och 1 000-kronorssedlar. I varje ficka hittade polisen mynt och sedlar från olika länder.
”Levde tätt ihop”
När hon var liten flicka flyttade hon från sina syskon och sin mamma för att bo med pappan. Mamman säger att det var dottern som ville ha det så.
Tillsammans spelade de dragspel och reparerade cyklar.
– De levde väldigt tätt ihop och var så måna om varandra, säger en kvinna som arbetade i det arbetsmarknadsprojekt där kvinnan var engagerad under mitten av 1990-talet.
Hämtades på jobbet
Nästan dagligen kom pappan och hämtade henne på jobbet. När pappan dog förra våren tog det henne mycket hårt. På begravningen i juni var det bara prästen, en organist och dottern som närvarade.
– Hon älskade sin pappa väldigt mycket, säger halvsystern.
Andra uppgifter gör gällande att han var sträng mot sin dotter och att hon inte fick träffa vem hon ville.
– Hon har inte haft det lätt, tjejen. Men jag fattar inte att hon kunde göra en sådan sak. Hon är så snäll och god i botten. En varm och mjuk person, säger en vän till familjen.
Gick med barnvagn
Det senaste året har 34-åringen synts på stan, hon har strukit runt på biblioteket, resecentrum och Erikshjälpen – nästan alltid med en barnvagn fullastad med saker.
– Hon var alltid ensam. Så länge jag har känt henne har jag aldrig sett henne tillsammans med någon annan, säger vännen.
En granne berättar att kvinnan ville visa journalutskrifter för att understryka att hon inte mådde bra.
Hoppade av skolan
Och mamman berättar i förhör att 34-åringen var mobbad i skolan.
En gång kletade barnen tuggummi i hennes långa hår så att hon var tvungen att klippa av det. Det gjorde henne mycket ledsen.
Redan på högstadiet hoppade hon av skolan, enligt mamman.
När hon greps av polisen, askgrå i ansiktet och med blodiga, säckiga kläder, berättade hon att pengarna skulle gå till lidande barn i Riga.
I polisförhören har hon gång på gång återkommit till de utsatta barnen i Riga:
– Barn ska inte behöva lida.