Hur många svenska tv-serier tål Sverige?

En ny svensk tv-serie får premiär nästan varannan vecka. Kanaler och strömningstjänster bombarderar publiken – men hur länge kan det hålla?

– Jag tror det är en bubbla, säger Anna Croneman, programchef för drama och film på SVT.

Den svenska tv-publiken har hösten 2019 fler kanaler och strömningstjänster än någonsin förr att välja mellan. Och fler är på väg in. Amerikanska Apple, som har beskrivits som en "Netflix-dödare", lanseras i november och Disney+ kommer under första halvåret 2020.

Konkurrensen är stenhård men ett trumfkort i kampen om tittarna är egenproducerade serier, som beskriver Sverige ur olika vinklar, på svenska.

– Man märker att publiken är mycket mer benägen att hitta till våra serier om de just är lokala. “Bröllop, begravning och dop” var vår mest framgångsrika premiär på sju år. Den hade en och en halv miljon tittare per avsnitt på TV4 och TV4 Play, och på C More var det också den mest tittade, säger Josefine Tengblad, dramachef på Bonnier Broadcasting.

Brist på filmarbetare

För ett par år sedan var målet att TV4 och C More skulle producera en dramaserie vartannat år. Sedan dess har takten ökat, nästa år planerar de att släppa mellan tio och tolv. Samtidigt har Nordic Entertainment Group (Viaplay och TV3) som mål att göra 20 nordiska produktioner varje år.

SVT har märkt av den ökade konkurrensen, inte minst när det gäller upphovspersoner. Anna Croneman, dramachef på SVT, påpekar att språkområdet är litet och att det finns ett begränsat antal människor som har kompetens att skriva och producera den här sortens projekt.

– Vi måste vara rörliga och tidigare än förr peka på de projekt vi vill ha. Vi samproducerar alla våra serier tillsammans med branschen, och vad som ofta glöms bort i debatten om public service är att 60 procent av vår budget går till externa aktörer för produktion av innehåll.

SVT har också sitt speciella public service-uppdrag:

– Vi kan göra serier som de kommersiella kanalerna inte vågar satsa på, säger Anna Croneman.

Hon känner av en viss mättnad.

– Det har varit en sådan explosion av tv-serier. Jag tror att det är en bubbla och bubblor brukar spricka förr eller senare. Vi ser ju att alla stora medieföretag konsolideras, det blir färre och färre aktörer. Enligt vad jag känner till har inte heller publiken fått fler timmar på dygnet.

Vill inte visa siffrorna

De flesta kommersiella bolag vill inte gå ut med sina strömningssiffror offentligt, men att svenskt, egenproducerat innehåll är viktigt även för de internationella tv-tjänsterna är tydligt. HBO Nordic släppte tidigare i år serien "Gösta" i regi av Lukas Moodysson. På gång är Fredrik Backman-serien "Björnstad".

Även Netflix satsar i Sverige. Deras "Störst av allt", producerat av svenska FLX, följs nu av "Unge Wallander" med Adam Pålsson i huvudrollen, "Snabba cash" i serieform samt Lisa Langseths "Kärlek och anarki".

"Vi investerar i svenskt innehåll därför att Sverige är en viktig marknad för oss", skriver Tesha Crawford, Netflix-chef för originalserier i norra Europa, i ett mejl till TT.

Enligt henne spenderar Netflix omkring en miljard dollar, motsvarande 9,7 miljarder kronor, på europeiska produktioner i år, varav "flera miljoner euros" läggs på svenskt och nordiskt innehåll.

"Vi uppskattar att ungefär 50 000 personer – skådespelare, team och statister – har jobbat för Netflix i Europa under 2018" skriver Tesha Crawford.

”Viktigt att vi finns kvar”

Fler spelare på marknaden gör finansieringen knepigare, trots den höga efterfrågan.

– Det måste till nya initiativ för att kunna behålla en rimlig volym till rimlig kvalitet, som samproduktion mellan kanaler och att Sverige ska få skattelättnader för produktion, säger Anna Croneman.

Josefine Tengblad på TV4 och C More tror att de lokala spelarna kan gå ihop och stötta varandra mot de globala jättarna.

– Vi vet ju inte vad Netflix och HBO har för planer i framtiden och om de skulle sluta producera i Norden är det väldigt viktigt att vi finns kvar, både för branschen och för innehållet.

Hon tror att boomen av svenska serier i alla fall kommer att fortsätta i minst fem år till.

– Än så länge ser jag absolut inte att den här dramabubblan är på väg att spricka eller minska, det är snarare tvärt om. Suget efter svenskt drama är fortfarande väldigt stort.

Dramacheferna om sitt innehåll

Anna Croneman. Programchef för drama och film på SVT:

"Vi brukar säga att vi jobbar med dubbla berättelser. Dels vad serien handlar om, själva storyn och dels vad den egentligen handlar om, temat. 'Vår tid är nu' är en lyckad serie för oss. Den har blivit älskad av breda lager. Ett stort antal tittare behöver inte vara målet, men den serien har lyckats på många plan."

Tesha Crawford. Director of international originals Netflix Northern Europe:

"Vi vill ha passionerade och tydliga perspektiv i våra historier och uppmuntrar våra upphovspersoner att tänka utanför boxen. Vi älskar till exempel 'Kärlek och anarki' av Lisa Langseth. Storyn känns så fräsch, den handlar inte om en kvinna som genomgår en kris vid en specifik ålder, utan snarare om hur hon navigerar i det liv som hon har byggt upp och hur hon utvecklar sin sexualitet och sitt självförtroende.

Josefine Tengblad. Dramachef på Bonnier Broadcasting (TV4 och C More):

"Man märker att det lokala dramat är det som gör att tittarna hittar in till C More och fortsätter konsumera vårt innehåll".

Filippa Wallestam. Chief content officer på Nordic Entertainment Group (Viaplay och TV3):

"Vi är den ledande nordiska plattformen och det är en konkurrensfördel jämfört med globala aktörer. Vi tror att det kommer att dröja ett tag innan de har 20 nordiska produktioner per år. Det är kul att vi också ser ett ökat intresse från internationella aktörer kring våra nordiska produktioner. I Sverige har till exempel 'Älska mig' sålts vidare till ABC i USA, och 'Heder' har sålts till ett antal internationella marknader."