En soppa utan krydda

Receptet för ”Lost kingdoms” har de flesta ingredienser för det perfekta rollspelet.

Som fond hotas naturligtvis världen av mörka krafter – och att den enda som kan stoppa ondskan är en späd prinsessa är lite extra krydda.

Soppan består av ett hundratal monster som kan utvecklas likt ”Pokémon”. De återfinns på samlarkort av sten-sax-påse-typ – eldmonster kvävs av vattenvarelser och så vidare. Minns du ”Magic: The Gathering”-korten? Prinsessan delar ut slag med korten på ”Final fantasy”-aktiga arenor. Striderna är liksom i förlagan slumpmässiga.

Men det krävs ju skickliga kockar för ett smakäventyr.

Monstren är så karaktärslösa och deras egenskaper så otydliga att fajterna oftast blir kaos. När kortleken plötsligt tar slut blir prinsessan en försvarslös munsbit. Och det är bara att börja om – snabbt rätt trist med de dystra nivåerna och den bleka storyn.

Den riktiga rollspelsgourmeten lär uppskatta ”Lost kingdoms” unika kombination av gamla välkända finesser.

Men de allra flesta föredrar nog något betydligt mer lättsmält.

Henrik Rudin