– Assassin’s creed III är fantastiskt vackert

Alfred Holmgren

Carl-Johan Johansson om de första intrycken

”Assassin’s creed III” släpps inte förrän 31 oktober. Men redan nu har Spelas Carl-Johan Johansson testat både de stationära och portabla versionerna av det kommande storspelet. Idag berättar han om sina första intryck av Ubisofts mest ambitiösa projekt någonsin.

– Det ser ut och känns som ”Assassin’s creed” – på gott och ont, säger Carl-Johan Johansson.

Till att börja med: förtjänar det här spelet att ha en trea i titeln istället för att bli ännu en spinoff med ännu en undertitel?

– Absolut. Ubisoft har sagt att varje ny huvuddel i ”Assassin’s creed”-serien kommer ha en ny huvudperson och skildra en helt ny epok, och så är ju fallet här. I ”Assassin’s creed III” får vi följa Connor, son till en mohawkindian och en amerikansk kolonisatör, under en tidsperiod på drygt trettio år. Storyn börjar under det fransk-indianska kriget på 1750-talet och lär sluta någon gång efter den amerikanska revolutionen.

Vad är det förutom själva settingen som skiljer ”Assassin’s creed III”  från föregångarna, som ju varit ganska snarlika varandra?

– Jag vet inte om det skiljer sig så mycket rent spelmässigt. Hela spelmotorn har ju gjorts om från grunden och det syns framförallt rent grafiskt. Det är ett fantastiskt vackert spel. Det finns en öppen amerikansk frontier att utforska på egen hand också, både till fots och till sjöss. Det verkar vara mindre linjärt.

”Ett mognadstecken”

Du verkar väldigt uppspelt över just settingen. Vad är det som är så speciellt med den, menar du?

– Jag har varit väldigt svag för amerikansk 1700-talshistoria ända sedan jag läste Kenneth Roberts bok ”Northwest passage”. Den utspelar sig under just fransk-indianska kriget (som vi i Europa kanske känner bättre som det sjuåriga kriget). Roberts skrev flera böcker om den amerikanska revolutionen också, både från revolutionärernas och lojalisternas perspektiv. Jag slukade dem alla girigt och föll handlöst för den här världen som är så rik på nyanser och motsägelser: clashen mellan urinvånarna och kolonisatörerna, löftena om den nya världen, den ansträngda relationen till det brittiska imperiet och hur det slutligen mynnade ut i att ett gäng upprorsmän lyckades skapa ett dokument som beskrev ett samhälle de själva inte var redo för... Hela den här epoken är väldigt underanvänd inom fiktionen också. Och det är egentligen märkligt, för det var ju här som grunden till hela vår moderna värld lades.

– Jag gillar dessutom att spelbranschen har nått en punkt där utvecklare kan slänga så här mycket pengar på att återskapa historien, även om det sker inom ramarna för en sci-fi-berättelse som ”Assassin’s creed”. Det är ett mognadstecken i mina ögon. Och så är ju just den här historiska perioden full av konflikter och ögonblick som de mest kreativa fiktiva berättelserna har svårt att matcha. Verkligheten överträffar ofta dikten om vi bara låter den.

Det här blir det femte ”Assassin’s creed”-spelet inom loppet av en konsolgeneration. Har Ubisoft lyckats återuppfinna formatet eller känns de nya inslagen inklämda för sakens skull?

– De nyare inslagen är främst saker de har tweakat eller arbetat om, som spelsystem och combos. Det är snyggare och rörligare tack vare den nya motorn men rent spelmekaniskt är det väl inte så stor skillnad. Det ser ut och känns som ”Assassin’s creed”. På gott och ont kanske.

”Ett tragiskt uttalande”

Spelets ”creative director” Alex Hutchinson

. Kommer vi behöva göra det med ”Assassin’s creed III” också?

– Jag tycker att det är ett tragiskt uttalande. Angående storyn i ”Assassin’s creed III” är det kanske lite tidigt att säga, dock. Jag har inte sett så mycket av den ännu. Men sett till de föregående delarna i spelserien har ramberättelsen som utspelar sig i modern tid alltid varit den minst intressanta aspekten. För mig är Desmonds historia någonting jag tvingas stå ut med för att få uppleva alla dessa fantastiska historiska platser och karaktärer. Det verkar som om ”Assassin’s creed III” kommer vara ganska likt föregångarna på den punkten. Det är kanske inte en lysande idé att kritisera japanskt historieberättande när man själv gör spel som handlar om magiska äpplen och planeter som är på vift.

Du har även testat Playstation Vita-spelet ”Assassin’s creed III: Liberation”. Var inte det, likt de flesta Vita-spel, väldigt svårt att hetsa upp sig över?

– Jag gillade vad jag såg. Jag trodde inte att jag skulle göra det men jag gjorde det. Det är alltså ingen bärbar version av ”Assassin’s creed III” det handlar om utan ett helt nytt spel, med en kvinnlig protagonist, som utspelar sig i New Orleans under revolutionen. Miljöerna är helt annorlunda. Det återstår väl att se om de får det att fungera i det lilla formatet men ”Liberation” ser minst lika påkostat ut som de tidigare spinofferna i serien. Menyerna verkade dra nytta av touchscreengränssnittet på ett smart sätt också. Jag ser fram emot att få se mer av det. Vita behöver ju den här typen av satsningar om den ska överleva.

Läs mer om ”Assassin’s creed III” på Spela resten av veckan!