Ishockeyn pånyttfödd, återuppstånden

Utan förvarning kommer "NHL 08" som en frälsare

Det finns tre saker som förenar "NHL 94" och "NHL 08".

Det första är den oförblommerade spelglädjen.

Det andra är att jag älskar dem båda.

Det tredje?

Men herregud, Jeremy Roenick naturligtvis.

Det har passerat en nästan 15 år lång slideshow av pixlar som blivit polygoner som blivit högupplösta. Och hur sportgiganterna Electronic Arts än ansträngt sig har mitt intresse för ishockey som digitalt nöjesevenemang grad efter grad blivit kallare än nyspolad is i Globen.

Varje gång jag närmat mig EA:s eller konkurrenten 2K Games årliga experiment har det slutat i sudden death för min tro på att vi kan erbjudas något annat än uppdaterade laguppställningar och att Peter Forsbergs skägg påminner mer och mer om Peter Forsbergs skägg.

Full kontroll

Så utan förvarning kommer "NHL 08" som en frälsare.

Men storheten i den senaste upplagan har egentligen inget med himmelska metaforer att göra, även om det känns så.

Det handlar bara om två för spel grundläggande saker.

Kontrollen.

Och den artificiella intelligensen.

Kontrollen sköts i princip uteslutande med vänstra och högra analoga spaken, ett system som var fjolårets rookie i "NHL 07". Men det som då var en på tok för oslipad diamant har i år – tack vare att själva skridskoåkningen designats om från grunden – nått sin fulla potential. Den vänstra spaken tar hand om skridskoåkningen, den högra om klubban. Och de kompletterar varandra som bara älskande kan.

Den artificiella intelligensen, AI:n, är rent kuslig, en hemsökt arena av autencitet. Oavsett om det handlar om dina med- eller motspelare uppför den sig så realistiskt att den borde vinna någon form av pris. Det ÄR ishockey, dess taktiskt brutala charm, som vore den direktsänd på ESPN.

Elitserielagen ingår

"NHL 08" är dessutom utsmyckat med ett massivt karriärläge, möjligheten att skapa sina egna taktiska anfallsvapen och ett föredömligt övningsprogram.

Här finns också samtliga lag i Elitserien.

Och där någonstans är det början till slutet för det femte pluset. Det är befängt att elitserielagen inte går att nyttja i karriärläget.

Dessutom är de, visserligen fullmatade, onlinemöjligheterna nedlusade av buggar som gör att spelet släpar efter och maskinen "fryser" varpå man tvingas starta om den.

I allt övrigt är det ishockeyn pånyttfödd, återuppstånden.

Och Jeremy Roenick?

Jodå, han är 37 år nu och jag har precis värvat honom till Blackhawks.

Cirkeln är sluten.

Peter Ottsjö