Konami ödelägger Silent Hill 2 och 3

Klassikerna är sämre än någonsin i hd-utförande

SKRÄCK Jag trodde inte att Konami kunde sjunka lägre. Att de överlämnade den redan bräckliga ”Silent Hill”-serien till ett gäng vårdslösa amatörer, med katastrofala ”Downpour” som resultat, skulle man möjligen kunna betrakta som ett olycksfall i arbetet. I jämförelse framstår dock ”Silent Hill HD collection” som en avsiktlig spottloska i ansiktet på seriens trognaste fans.

Fulare än någonsin

När ”Silent Hill 2” släpptes 2001 var det ett spel som skulle komma att bli den bästa psykologiska mindfucken någonsin, oavsett medium. Uppföljaren som kom ut 2003 kammade hem nästan lika höga kritikerpoäng, och stärkte seriens ställning som en av de mest skräckinjagande någonsin.

Man skulle kunna tro att denna hd-samling är en fantastisk möjlighet för både gamla och nya fans att få uppleva två av spelhistorens mästerverk. Men då känner man inte Konami. De har lyckats med det omöjliga: att skapa en högupplöst samling som är fulare än de decenniegamla originalen.

Grovt avdramatiserat

Det dåliga texturarbetet av föremål som skär sig mot sin omgivning trycks förolämpande upp i ansiktet. Som om inte det vore nog är många ljuseffekter och kontraster nästan helt borttagna, vilket resulterar i en grov avdramatisering av stadens annars så fängslande kulisser.

”Silent Hill”-spelen andas fortfarande ångest. Men på fel sätt. Dimman som förut slukade tv-skärmen skjuts nu tillbaka mot horisonten och avmystifierar tidigare dunkla stråk. De numera fullt synliga gatorna visar sig vara nysopade. Stämningen hinner förintas innan den ens byggts upp.

Däremot blir jag positivt överraskad av det jag varit mest skeptisk mot med samlingen: de nya röstskådespelarna. Med inlevelse blåser de liv i de tidigare ansträngda dialogerna, och om man ändå vill uppleva spelen som de var går det att växla till de gamla rösterna.

Dessvärre rättfärdigar inte den enda positiva överraskningen Konamis massiva klavertramp. De har inte bara svikit fans utan även stängt dörren för nya entusiaster – och därmed jämnat ”Silent Hill” med marken för all framtid.

Kerstin Alex