The national sjunker - men inte tillräckligt djupt
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-03-01
LUND. The National äntrar, komiskt nog, scenen till Bob Dylans ”The man in me”, för evigt förknippad med filmen ”The big Lebowski”.
Den bekymmerslöse karaktären The Dude är ju yttersta motsatsen till bandets livskrisrock. Men i sånger som ”Sorrow”, ”Afraid of anyone” och ”Terrible love” är det långt mellan skratten.
Blundar och mässar
Sångaren Matt Berninger sänker nacken, sluter ögonen och mässar ut sin repetitivt dystopiska dagbokspoesi.
Hela hans blotta kroppshållning signalerar svår uppgivenhet.
Ibland känns det som om han över huvudtaget inte byter ton under den en timme och fyrtiofem minuter långa konserten.
Dags att ge upp
Det Ohio-bördiga bandets ansats är självklar. De vill beskriva hur jävligt allt kan vara.
Stunden då du sjunker ihop i soffan och ger upp.
Problemet är att musiken sällan når ända ner i den känslomässiga källarens mörkaste vrå.
Fotnot: The National spelar på Cirkus i Stockholm i kväll.