”Vi trodde att folk hade dött”
Uppdaterad 2011-06-04 | Publicerad 2011-06-03
The Sounds listar 5 minnesvärda spelningar
De har spelat över hela världen och brukar göra upp mot 200 spelningar per år. I sommar spelar The Sounds på Siesta, Peace & Love, Arvika och Storsjöyran. Sångerskan Maja Ivarsson, 31, berättar för Nöjesbladet om fem Sverige-gig.
Balders Hage, strax utanför Älmhult, 2003:
– När vi slog igenom och blev stora i Sverige så kommer jag ihåg att vi bokat ett gig i Småland på Balders Hage, en gammal dansbana där man körde dit busslaster med ungdomar så de fick roa sig en kväll. Innan vi gått på scenen fick jag meddelande om att folk hade dött i publiken för att de klämts ihjäl. Men det hade de inte som tur var. Men det var 16 personer som fick åka i ilfart till sjukhus, och de skickade piketbussar från Malmö och ambulanser.
Peace & Love, 2009:
– Vi har kanske spelat där sju gånger ända sen festivalen var en jätteliten stadsfestival med 20 band kanske. Senaste gången vi spelade där så var det helt magiskt, det var en fantastiskt bra spelning. Från att ha börjat inför 30 pers innan man har ett skivkontrakt och sen ställa sig på samma festival några år senare och spela inför 22 000 pers, då är det är klart att det känns som om man åstadkommit något.
Hultsfred, 2009:
– Vi fick välja om vi ville spela lite tidigare på största scenen eller klockan 23 på Pampas. Vi sa att klockan 23 är mycket bättre. När vi växte upp så var Hultsfred nummer ett i Sverige för festivaler. Det är den ju inte längre. Men det kändes ändå gött, att avsluta en era och göra det på topp. Det var närmare 25 000 pers och det kändes som att hela festivalen var där och kollade, det var grymt och då tror jag till och med att ni, om man får säga så, för första gången fick upp ögonen för att vi kunde leverera live, vilket vi har tyckt hela tiden.
Globen, förband åt Kent, 2002:
– Det kändes helt overkligt var när vi fick spela förband till Kent i Globen. Man tänkte att ”det här händer inte mig”, men det gjorde det ju. Det var jätteroligt och framförallt för att Kent är så sköna snubbar och de har aldrig dömt oss för någonting utan tvärtom bara ”fan vad kul ändå att ni lyckats utomlands, det är något vi också hade velat göra”.
Helsingborg, första spelningen i stora rummet på rockklubben Tivoli, 1999 eller 2000:
– Alla hade spelat i andra band tidigare, men det var ingen som hade haft någon vidare framgång innan The Sounds. Men det kändes att det fanns en kemi när vi träffades. Och vi hade samma mål, det var ingen som sa att ”det här gör jag bara för att det är en kul hobby, egentligen vill jag bli läkare”. Utan alla var verkligen ”det är det här eller ingenting alls”. När vi väl fick lite framgång och fick spela på stora scenen på Tivoli så visste jag att ”fan, vi är bra, och kan det här”. Det är klart att det kändes magiskt att gå till skolan och att folk kände igen en och helt plötsligt så såg man några små mini-Majas runt om i stan.