En överdos i svängig soul
Publicerad 2011-07-02
Timbuktu skippar hitsen men levererar stort ändå
BORLÄNGE. Timbuktu väljer nytt och skippar hits. Men har den unika bredden och känslan i behåll.
Ihop med Damn! levererar han en synnerligen hälsosam överdos av all tänkbar sorts soul.
Att Jason Diakité håller sitt nya album ”Sagoland” nära hjärtat, att det var en viktig skiva för honom att göra, märks tydligt när man lyssnar. Det är musik där han gör upp både med sig själv och andra, och dessutom musik där han vågar lyfta blicken och plocka in olika producenter för att hitta nya perspektiv.
Skivan känns på många sätt som ett förädlat koncentrat av Timbuktus hela artisteri och därför kan han här, på sin turnépremiär, lägga stort fokus på det nya och
ändå få det att kännas som en
fullödig Timbuktu-show.
Fattigt att kalla det hiphop
Ihop med sitt närmast oanständigt begåvade kompband Damn! rullar han i väg en show som både är som en riktigt välgörande terapi-timme och en provkarta på hur mycket det går att ladda in i begreppet soul.
För den här bengaliska elden av rappa rim och organiskt sväng får numera sitt syre från så många håll att det känns fattigt att fortsätta kalla den hiphop.
Afrofunk, jazz, klezmer, pop, rock och reggae är lika självklara ingredienser i grytan och när alla har så fullt upp med att dansa som i ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö” eller ”Malmö” spelar det givetvis ingen roll var det ena börjar och det andra slutar.
Energi och ordvrängande
På scen får Timbuk viss hjälp av nya r’n’b-stjärnan Beldina Malaika och medproducenten Albin Gromer men det är som vanligt hans egen energi och självreflekterande ordvrängande som lyfter showen.
Och som vanligt handlar den här succén förmodligen mer än något annat om att artisten på scen fortsätter att utmana sig själv. Som han själv sjunger:
”Ingenting enkelt är värt nåt, då vill jag hellre låta bli”.