Rena rama rockguldet
Publicerad 2011-06-17
Man måste ha ett hjärta av sten för att motstå Gaslight Anthem
GÖTEBORG. Det handlar om något så enkelt som äkthet och känsla.
Om att framföra låtar som handlar lika mycket om en vilja att fly som att stå upp mot vardagen.
Ständigt i centrum står jakten på den perfekta melodin. Den där tonföljden som gör att livets umbäranden för en stund blott blir bekymmer i periferin.
Det är sådant sångaren, gitarristen och kreative motorn Brian Fallon söker – och lika ofta finner – i en låtuppställning som i både stort och smått är förbluffande effektiv.
Och som högsta affischnamn på årets West Coast Riot-sammankomst är gruppen också den refrängutlösning som gör att man som åskådare stundtals bara står och häpnar över dess kunnande. Även om kvällens festivalkorta set gör att vissa emotsedda favoriter, som exempelvis ”Boxer” eller ”The patient ferriswheel” tvingas förbli i gitarrlådorna är det som framförs överrumplande gott nog.
Finpolerat och glänsande
Exempel på detta?
Vad sägs om ”Orphans”? Om ”Great expectations”? Om ”Boomboxes and dictionaires” samt ”Wooderson” från debuten ”Sink or swim”? Eller om den avrundande utlösningen ”The backseat”?
Det där är finpolerat och glänsande amerikanskt rockguld från inledning till final. Som tar hemstaten New Jerseys musikaliska influensförutsättningar på största allvar, från Bruce Springsteens arenastora gester till Lifetimes innerliga finsmakarladdning.
Musik som är på allvar. Som berättar, förklarar och ingjuter hopp om att drömmen om en bättre morgondag inte avslutas bara för att du öppnar ögonen.
Och som är så autentisk och innerlig att du måste ha ett hjärta av sten för att inte bli berörd in i märgen.