Tajt som en finsk svordom
Publicerad 2011-08-13
till Janelle Monáe
GÖTEBORG. Jag tänkte bara sladda förbi konserten och fördriva tiden i väntan på The Hives.
Men jag stannar inte bara kvar. Musikens bländande groove suger mig sakta men säkert ända fram till kravallstaketet.
Många influenser
25-åringen från Kansas har, i en och samma mening, jämförts med namn som Outkast, Judy Garland och Steve Jobs. Alla som försöker sätta en etikett på Janelle Monáes weirdness får använda en förbannat lång etikett.
En jazzig kakofoni av disco, funk, soul, rock, punk, rymdblues, en cover på standardballaden ”Smile” och en bedårande version av ”I want you back” med Jackson 5 funkar sig ut ur högtalarna.
Dirigerar med fötterna
Janelle Monáes röst är större än Slottsskogen och hon uppträder tillsammans med blåsare och dansare och slagverkare och stråkar och ett par mystiska munkkåpor, vad annars?
Orkestern är tajt som en finsk svordom. Energin klättrar på väggarna.
Mot slutet får Janelle publiken att sätta sig ner. Själv lägger hon sig på rygg och fortsätter att dirigera konserten med fötterna.