Ojämn tjur med charm
Publicerad 2011-08-04
Tom Jones är en entertainer – men spretar för mycket
HELSINGBORG. London, 1940.
Tyska bomber faller över staden.
Explosionerna skrämmer en kvinna så att hon krystar av skräck.
Ut plumsar en artist som 71 år senare uppträder i Skåne med oförstörd röst.
Det där är en av alla storys som Tom Jones drar mellan låtarna.
Han är en entertainer av den gamla skolan. Med lätt hand och otvungen charm behärskar han vilken scen eller publik som helst.
Att rösten fortfarande är så kraftfull och trygg och stark att den kan användas som brandstege är ingen nackdel.
Oklanderligt klädd
Jones har på sig en oklanderlig kostym och uppträder bland annat med en gitarrist som liknar Vietnamveteraner på film, tre blåsare, två långbenta damer i kören och en solbränna som inte behöver vända på slantarna dagen före löning.
Han berättar om hur han brukade sjunga gospellåtar med Elvis Presley i en hotellsvit i Las Vegas på 70-talet. (För att de lite yngre läsarna ska förstå storheten med den historien: det är som att åka radiobil med Justin Bieber på Gröna Lund. Varje söndag. Gratis. Inklusive sockervadd.)
Tom Jones minns hur han hittade den sentimentala balladen ”Green green grass of home” på en skiva från 1965 med Jerry Lee Lewis (”Country songs for city folks”). Han nämner också att han är lite bakfull efter att ha klubbat med två unga ladys i går, vad annars?
Sen sjunger 71-åringen en munter trudelutt om hur morfar käkat piller, fått sprutt i brallan och börjat jaga farmödrar.
Kommer undan
Avståndet mellan senaste skivan ”Praise & blame” – uråldrig amerikansk blues och gospel – och den Las Vegas-buskis som gjorde honom känd är för stor. Skillnaden mellan musiken som Tom Jones vill göra på ålderns sista kalendermånad och artisten som publiken vill höra gör konserten obalanserad och ojämn.
Men det är bara ”Tomcat” som kan komma undan med ”Delilah”, ett flamencoparty där tanterna bredvid mig börjar dansa och knuffas och rycka i varandras handväskor. De har glömt vem som tog med sig extratrosorna. De vill springa längst fram och slänga upp dem på scen.
Mitt under en låt som handlar om hur en svartsjuk man hugger ihjäl en kvinna med kniv.
RÖSTA PÅ ROCKBJÖRNEN