In Flames & Bossen bäst
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2009-12-27
Årtiondets största omröstning är avgjord. Springsteen och In Flames gjorde 00-talets bästa album om läsarna får bestämma.
Bläddra ner och kolla om din favoritartist är med!
Bästa svenska album:
1. In Flames: "Come clarity" (2006)
Kent. Varenda skiva de släppt på 2000-talet, förutom samlingen ”B-sidor 95-00” och engelska versionen av ”Hagnesta Hill”, landar på topp tio om läsarna får bestämma. Det är inte ett dugg märkligt. Kent är en mycket framgångsrik sekt. Men vad hände med Lars Winnerbäck? Glömde fansen att rösta?
Men In Flames är överlägsen etta. De har länge varit ett av Sveriges största band, även internationellt. Redan 2006 fick gruppen ”Regeringens exportpris” på Grammisgalan. ”Tack vare In Flames, har nu Sverige ett metalband i absolut världsklass”, sa dåvarande finansminstern Thomas Östros, enligt Wikipedia. Grattis.
2. Håkan Hellström: "Känn ingen sorg för mig Göteborg" (2000)
Det som i framtiden kommer att kallas ”Hellströms hejdlösa decennium” inleddes här.
3. Kent: "Vapen & ammunition" (2002)
Skivan sålde i över 600 000 exemplar. Med dagens mått mätt är det en sinnessjukt hög siffra. Kommer det nånsin att hända igen?
4. The Hives: "Tyrannosaurus Hives" (2004)
Listans mest glädjande placering. The Hives är Sveriges mest underskattade band.
5. Kent: "Du & jag döden" (2003)
Om Radioheads Thom Yorke fått barn med Gollum hade det blivit figuren på skivans omslag. En blandning av Yorke och Gollum ger också en bra bild av hur musiken låter.
6. Broder Daniel: "Cruel town" (2003)
Ett grandiost slut på en karriär som var dödsdömd redan från början.
7. Sahara Hotnights: "Jennie Bomb" (2001)
Personligen hade jag hellre sett skivan ”What if leaving is a loving thing” här.
8. Håkan Hellström: "För sent för Edelweiss" (2008)
Inga invändningar. I inledande ”Tro och tvivel” lyckas Hellström uttrycka mer än vad andra artister brukar göra på tio år.
9. Kent: "Tillbaka till samtiden" (2007)
Kent, igen. Ge er nu.
10. Kent: "Röd" (2009)
Här har ni fel. ”Röd” är Kents nästa bästa album efter ”Vapen & ammunition”, och inget annat.
Bästa utländska album:
1. Bruce Springsteen: "Magic" (2007)
Att Bruce Springsteens femtonde album i ordningen skulle koras till decenniets bästa är minst sagt överraskande. Sist Springsteen släppte nåt som förtjänar den fina utmärkelsen var på 70- eller 80-talet. Men 2000-talet var samtidigt ett förvånansvärt produktivt och upptaget årtionde för The New Jersey Devil.
Förstaplatsen är framför allt ett kvitto på hur han lyckades behålla sin popularitet genom ändlösa turnéer som ibland nådde Sverige flera gånger per år. Och kvällarna på Ullevi 2003 och 2008 var definitivt decenniets mest oförglömliga arenakonserter.
2. Linkin Park : "Hybrid theory" (2000)
Älskad av publiken och hatad av kritikerna. Klyschan passar verkligen in på Linkin Park och gruppens hybrid av MTV-metal och hiphop.
3. Red Hot Chili Peppers: "Stadium arcadium" (2006)
En funkig koloss som består av två skivor och 28 låtar.
4. Eminem: "The Marshall Mathers LP" (2000)
Det är lätt att glömma bort hur stor Eminem var. ”The Marshall Mathers LP” är hiphopgenerationens svar på Stanley Kubricks film ”A clockwork orange”.
5. Coldplay: "X&Y" (2005)
Ibland kan en enda låt vara skillnaden mellan ett lovande indieband och en världsledande arenarockgrupp. I Coldplays fall heter förvandlingen ”Fix you”.
6. Coldplay: "Viva la vida" (2008)
Frågan är om inte titelspåret är Chris Martins finaste stund hittills.
7. The White Stripes: "Elephant" (2003)
”Seven nation army” är inte bara årtiondets riff. Det är också den mest ökända fotbollsramsan sen ”Olé olé”.
8. U2: "How to dismantle an atomic bomb" (2004)
U2 är ett av få band ur sin generation som fortfarande släpper skivor som kan mäta sig med klassikerna från 80-talet.
9. Coldplay: "A rush of blood to the head" (2002)
Coldplay har tre album på topplistan. Säger en del om gruppens genomslag på 00-talet.
10. Bob Dylan: "Together through life" (2009)
Många anser, med all rätt, att skivan kan jämföras med Dylans senaste mästerverk, ”Time out of mind” från 1997.
Sammanställning: Markus Larsson