Så catchy att hela Arenan stampar
Publicerad 2013-11-01
Passenger tar publiken med humor
Passenger sjunger trevligt och vänt om vanliga saker.
Men han är nästan bäst mellan låtarna.
Här har vi en popens solskenshistoria. Britten Mike Rosenberg lade ned sitt måttligt framgångsrika band Passenger efter endast ett album men behöll namnet och gav sig ut och reste i världen, spelade på gator och sunkiga pubar i fem år. När han försökte spela i Stockholm i fjol fick han hålla på i exakt 43 sekunder innan polisen stoppade giget.
La låten åt sidan
Efter en lika deppig kväll på en bar i Australien två år tidigare snodde han ihop ”Let her go”. ”Ännu en låt om mitt ex, som om världen behöver det”, tänkte Rosenberg och lade den åt sidan.
Han hade fått göra några skivor utan större framgång och när det var dags för den tredje fick den där i hans ögon tämligen ordinära låten om tjejen komma med.
I år har ”Let her go” toppat singellistorna i 16 länder, däribland Sverige, och pubtrubaduren spelar hux flux för utsålda baskethallar som den här.
Men Passenger klarar av det. De hårda åren har lärt honom ta en publik med humor och självironi och som flera andra ensamma gitarrmän är han nästan bäst i mellansnacket. Han gör småroliga covers på Haddaway och Daft Punk och sjunger enkla sånger om att man ska fånga dagen och följa sina drömmar eller om måttligt kontroversiella hatobjekt som ”X factor” och bajamajaköer.
Ganska uddlöst
Och även om rätt lite är sensationellt och somligt rent av ganska uddlöst är låtarna ofta så catchy att hela Arenan stampar takten.
Återstår att se om den där genomreko charmen räcker för att bygga en mer varaktig karriär.